Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En levande hembygdsbok fyller 90

Annons

Här har vi att göra med en levande uppslagsbok när det gäller Grangärdes historia .

Inte bara i forntid. Han har järnkoll - som hans 70 år yngre grannar formulerar saken - på det mesta som händer och sker i hembygden. Det handlar om en positiv och piggögd nyfikenhet på sakernas tillstånd i modern tid.

Även om en hel del tid går åt till pyssel runt den egna stugan, "Skogens", mitt över vägen vid den gamla armélokalen så ägnar han en god tid av dagen åt telefonen.

Folk ringer och vill veta om gamla tider i bygden. Oftast får de klart och snabbt svar.

Om inte Gösta själv varit åsyna vittne så har han som regeln känt någon som varit bekant med någon som erinrat sig att någon berättat hur det förhöll sig vid den aktuella tidpunkten. Ytterst sällan, om ens någonsin, har frågaren blivit vilseledd av den före detta skogshuggaren , snickaren, springsjasen, ordningsvakten Gösta Tickols.

Det Gamla Grangärde - hembygdscirkeln som har 40 år på nacken - fick en ny ledare för tiotalet år sen.

När Gösta från Stakheden klev in i gemenskapen kunde gubbarna slå igen sina dammiga luntor.

De fick in en tvåbent datamaskin som hade Grangärdes historia, och historier, lagrade på den hårddisk som kallas hjärna. Och han berättar gärna.

Om Tickols Per Andersson (1823) som föddes invid Hafstjärn och som, i vuxen ålder, själv lät tillverka en minnessten och satte upp efter Brynbergsvägen.

Om hur släkten drevs iväg från Tickholen (Solbacken) och slog sig ned på Hyttriset.

Om hur en gumma i kyrkbyn gick ut som strejkbrytare vid lantarbetarstrejken och hur uppretade jordbruksarbetare flyttade (hennes) Grangärde Marknad till Nyhammar som straff.

Om när han, som 15-åring, låg tillsammans med 22 andra skogshuggare i en barack uppe vid Kybäcksheden och han var så slut efter dagens huggning att han fick sitta halvtimmesvis på en timmerstock för att orka gå hem till baracken.

Om de mer än hundra älgar han lagt ner bedrifter hemifrån. För två år sedan, som 88-åring, var han med på harjakt och sköt då en hare, som han sedan själv anrättade efter konstens alla regler.

Om den dagen han fick en abborre på 2,3 kg. Bara för att ta några exempel.

Nu kan man kanske förledas att tro att 90-åringen sitter på sin kammare, rullar tummarna och framhärdar att "det var bättre förr".

Ånej, han ärmed i svängen. För en tid sen gifte sig dotterdottern Pernilla.

Och då var han med förstås?

- Ja, jag kom hem halv fyra..

BERTIL DANIELSSON

Mer läsning

Annons