Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emigrant på besök hemma i Mockfjärd

Annons

För snart 50 år sedan sade Einar Vågmar adjö till föräldrar och syskon.

Han lämnade hemmet och anträdde på vinst och förlust en resa till det vidsträckta Kanada, som skulle bli hans nya hemland.

Han hade växt upp i Färmsnäs och fått jobb i Stockholm, när han tillsammans med hustrun Judith och hennes bror Kalle gav sig ut i det okända.

- Det var nog ren äventyrslusta som gjorde att vi reste, berättar Einar, som nu är 82 år och hemma i Färmsnäs på besök hos lillasystern Birgit Hultberg - det enda av syskonen som är kvar. Brodern Anders och systern Anna är sedan länge borta.

Einar kom tillsammans med de andra emigranterna till Vancouver och vidare till Port Hardy i British Columbia. I Port Hardy, dit det på den tiden inte ens fanns vägar, fick Einar jobb i en butik. Trots att det enda han kunde säga på engelska var yes och no, lyckades han klara jobbet. Han fick lära sig ord för ord.

Efter ett år i butiken tog han jobb som vägbyggare i timmerskogarna. Han skaffade sig senare en splitterny lastbil och drev fram till sin pensionering ett åkeri.

Einar älskar att resa och han har skaffat sig en stor husbil som han gör många resor i på den stora kontinenten. Han har sett stora delar av både USA och Kanada.

Flygresor gör han också gärna, inte bara till Sverige. Han kom nyligen tillbaka efter att ha tillbringat två månader på Hawaii.

- Men där regnade det hela tiden. Vi hamnade inte på solsidan, konstaterar Einar.

Det är inte hans första återbesök i Sverige, så han har kunnat följa förändringarna som skett. I Mockfjärd är det inte mycket som är sig likt sedan 1950-talet.

- Nej, där finns ingen likhet med hur det tidigare såg ut, konstaterar Einar, som är mycket pigg och vital.

Innan han åker tillbaka till Osoyoos - hans hemort sedan tolv år - ska han göra ett besök i Stockholm, ett annat ställe som genomgått stora förändringar.

På frågan om han längtar tillbaka till Kanada nu när han är i sitt första hemland, svarar han:

- Nej, inte hinner jag det!

Det finns nämligen mycket att se och många att träffa.

När blir nästa Sverigevisit av?

- Nästa år kanske. Vi får se, svarar Einar.

GÖRAN FAGERLUND

Mer läsning

Annons