Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efter långresan med marinen siktar Andreas på marinbiologi

Annons

Innan Andreas ryckte in förra hösten hade han nyligen tagit studentexamen i Lysekil på marinbiologiska programmet.

Den 17 februari i år lämnade Carlscrona hemmahamnen för att under den fyra månader långa resan besöka tolv olika länder. Vid varje hamn hade de besök av både svenska och utländska gäster. Andreas tjänstgjorde som minmatros och var en av dem ansvarade för båtens minor.

Dessvärre var det inte så mycket övning med minor till sjöss, berättar han.

- Vi fick mest knacka rost, måla, reparera och städa ombord, berättar Andreas som tillägger att vissa saker var både jobbiga och tråkiga då men att han kan skratta åt allt nu.

Den bästa hamnen var Acapulco i Mexiko, som var som ett Miniamerika utan amerikaner, enligt Andreas. Där höll han också på att trassla till det för sig.

- Jag höll på att träffa dirigenten, som ledde den väntande musikkåren på kajen, i huvudet med ett kasttåg, berättar han.

- Några i orkestern såg vad som höll på att hända och började skratta, berättar han vidare.

Ett kasttåg är en lina försedd med tyngd i ena ändan och avsett att användas då man vill föra över exempelvis en förtöjningstross från båten till kaj.

- Det är tabu, enligt befälen, att missa med kasttåget när man lägger till, förklarar Andreas.

Under sommaren arbetar Andreas som trädgårdsarbetare på kommunen. Till hösten nästa år ska han söka till en utbildning inom marinbiologi på Nya Zeeland och önskar hitta ett jobb under den tiden. Han och en skolkompis från Lysekil hoppas båda bli antagna och flytta dit i minst tre år.

- Utbildningen är på tre år, men vi förväntas doktorera och då är vi klara först efter fem år.

Under gymnasietiden gjorde Andreas ett projektarbete om havssköldpaddor som han förmodligen kommer att fortsätta med under sina vidare studier.

Framtiden är dock oviss för marinbiologer berättar Andreas, men tror ändå, med tanke på att miljön blir allt viktigare, att han kanske kommer att jobba på något företag i framtiden.

JOHAN MÅNGSÉN

Mer läsning

Annons