Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DNA används i framtidens datorer

Annons

Dagens datorer bygger på halvledarteknik med kisel och koppartråd. Små strömmar som släpps fram och bryts i processorernas nästan oändliga labyrinter sköter beräknandet. Och även om denna teknik har utvecklats enormt och får de flesta att häpna finns det en del andra tekniker som lovar mycket gott inför framtiden.

Biologiska datorer är en av dessa.

Det låter som science fiction, men faktum är att det årligen plöjs ner miljontals kronor i forskning om hur man skulle kunna använda DNA-celler för olika typer av beräkningar. Tanken på en DNA-dator föddes 1994 då matematikern Leonard Adleman läste en bok om molekylärbiologi. Han slogs av likheterna mellan hur en dator och en cell hanterar information.

I en dator bryts all information ner i långa strängar av ettor och nollor. DNA lagrar i form av fyra nycklar som fått namnen A, T, C och D.

Dagens DNA-datorer består av provrör med DNA-lösning. Uppgifterna som dessa provrörsdatorer kan lösa är relativt enkla. Men när väl problemet med att tämja DNA-kedjorna för beräkningssyften kommer den nya tekniken att köra om dagens teknik så att det visslar.

Ett användningsområde som ligger nära till hands är att kunna programmera små biologiska datorer och skicka in dem i en sjukdomsdrabbad kropp för att angripa sjukdomskällan.

Ett annat givet område är beräkningar som i dag kräver enorm datakraft, som till exempel att knäcka avancerade krypteringar. Det är nog ingen tillfällighet att Pentagon hör till de stora bidragsgivarna när det gäller forskningen på området.

En annan hisnande aspekt är den enorma mängd information som går att lagra i DNA. Ett enda gram av torkad DNA innehåller information som motsvarar en biljon cd-skivor. (En biljon är en etta följt av tolv nollor.

En annan teoretisk möjlighet med DNA-datorer som låter lite skrämmande, är att de i princip kan generera och förbättra sig själva till svindlande nya höjder.

Tanken på att integrera dator och människa ligger naturligtvis också nära till hands när det gäller biologiska datorer.

Än så länge ligger den nya tekniken i vaggan, men utvecklingen går fort. Förra veckan publicerade Milan Strojanovic vid Columbiauniversitetet en vetenskaplig artikel om hur man konstruerar en biologisk dator som aldrig kan förlora en luffarschackstävling mot en människa.

Det finns naturligtvis en hel del att läsa om denna nya teknik. En bra utgångspunkt kan vara Leonard Adlemans egen hemsida:

http://www.usc.edu/dept/

molecular-science/fm-adleman.htm

En annan rätt bra sida är:

http://php.iupui.edu/

~pellison/n301/page4.html

Mer läsning

Annons