Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Direkt från Tokyos myller

Annons

- Just nu står körsbärsträden i blom där hemma, berättar Rieko, medan hon lär barnen den japanska konsten origami, att vika kulörta papper till konstfulla blommor, hjärtan och papperssmycken.

Rieko lämnade ett myllrande Tokyo, gjorde en kort paus i Stockholm, innan hon landade i Sågmyra.

- Svenska morgnar, åh, så tysta och stilla...Och Sågmyra, ganska fantastiskt.

-Det råder en ofantlig skillnad mellan det svenska och det japanska samhället.

Rieko har redan registrerat och rekognoserat i sin omgivning. Hon bor hos skolans rektor och hans familj i Ornäs, pendlar varje dag till Sågmyra där hon gärna stannar året ut.

- Sverige är fantastiskt! Här går människor hem efter jobbet. Hos oss vågar ingen lämna sin arbetsplats före chefen...Otänkbart i vårt samhälle, viskar Rieko, med den japanska artigheten, låg röst och försiktiga kommentarer.

- Svenskar syns ha mer frihet efter sin arbetsdag, japanerna arbetar mer än dubbelt. Inte så bra...och det är kamp om jobben.

Rieko planerar en framtid som engelsklärare i japansk skola. Engelsklärare är efterfrågade, Rieko hoppas på att få en tjänst.

- Japaner talar dålig engelska, språket kommer sent på skolschemat, inte förrän i sjunde klass. Här får barnen "känna på" engelska redan i första klass.

Våra skolklasser är dessutom jättestora, 40 barn och en lärare!

- De svenska skolbarnen har större frihet än de japanska. I våra skolor är inget gratis, barnen går i skoluniform, allt kostar, böcker, pennor och sudd. Skolmaten tar barnen med sig hemifrån.

Rieko berättar om sin japanska vardag och får svensk vardag i utbyte av Sågmyraskolans elever. Kimonon packades ner i Sverigeväskan.

- Den kommer på vid något speciellt tillfälle, kanske examen, eller någon annan större festlighet, berättar Rieko, som förväntar sig genuint somrig dalakultur.

- Ah, åh! tosslage. Rieko håller i vårens första tussilago. Svenska är svårt, specialläraren Gunilla Hovdebo Lindström i Sågmyra vägleder den unga japanskan.

- Lite svenska vill jag kunna, säger Rieko med mjukt leende.

- Riekos vistelse i skolan ger eleverna vidgad internationell kunskap, tycker rektor Bertil Säving. Eleverna lär sig vardagsengelska, de får lyssna och lära om ett asiatiskt land med annorlunda kultur, höra och se hur andra barn lever. Rieko har visat film, böcker och berättar.

Rektor Säving fick kontakt med Rieko, när en japanskt förfrågan damp ner i hans brevskörd.

IIP, International Internship Programs for Japanese Teatching assistant program, erbjöd skolan en frivillig assistent, som förmedlar kunskap kring det japanska språket, japanska traditioner, nutida kultur och livsstil.

Rektor Säving tackade ja och japanska Rieko hamnade i Sågmyra. Riekos föräldrar, mormor, morfar och två syskon bor i ett litet hus utanför Tokyo, där det dimper ner svensk post.

- Våra samhällen är så olika, men människor ändå ganska lika i sina tankar och beteenden, tycker Rieko, som får kramar av ett gäng flickor.

BIRGITTA KNIFSTRÖM NORDÉN

Mer läsning

Annons