Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det goda livet sätter spår

Annons

Stunderna i en provhytt är antingen kopplade till glädje eller ilska.

Allt knutet till rådande situation, passande eller opassande, billig eller dyrköpt vara.

Sommaren är snart slut. Reorna stänker.

Allt ska bort till rena vrakpriser.

När regnmolnen hopat sig och semestersjälarna begripit att det kommer ett liv efter ledighet trampas det omkring i rea-led. Ögon spanar in storlekar. Small, medium, large?

I början av maj kunde jag klämma in min kropppshydda i extra small.

Plötsligt passar inte medium.

Det goda livet - solstol, verandasittning, bregott, kvällsmackor, grillat och gräddigt - sätter spår.

Eller är det möjligen så att utländska sömmerskor blandat ihop mönsterdelar från small, medium och large

Klädsnurrorna gnisslar. Habegäret sväller. Händer plockar ut och in. Kjolar, långbyxor, blusar...

Ta en för två, eller 50 procent på det fantastiska reapriset.

Superbilligt! Billigare än någonsin...

Och där hänger "önskeklippet".

Vem trånar inte efter ett par billiga rea-långbyxor?

Knappt hundringen i stället för femhundra!

Vi blir två som samtidigt nyper i sista paret.

En large och mediummänniska byter blickar.

Vem släpper först?

"Largan" backar med surmulna blickar medan jag svänger in genom provhyttsdörren.

Så står vi där, ett antal kvinnor och provar, vrider, vänder och klämmer in olika behag. Sex damer i rad - i olika bås med samma obarmhärtiga ljus.

Jag vecklar ut mitt rea-exemplar i off white. De andra har gått in i

sina hytter med fyllda famnar.

En begärlig rea-vara träs över mina fötter.

Skorna står i ett hörn. Jag balanserar på ett ben för att hitta en öppning för foten, men tappar balansen - "tusan hakar" faller med ett brak.

Krasch!

Tre meter smala remmar eller snoddar, i form av någon sorts

modernt höftbälte, har snurrat sig mellan vaderna, midjan och stussen.

Och ena hälen, ja den har på ett oförklarligt sätt fastnat i en byxficka.

I denna låsta prövnings stund, där jag tvingas till golvnivå för att veckla ut och trassla bort snoddar, lägger sig några synnerligen olämpliga ord på min tunga.

Orden blir sagda och till min förvåning besvarade.

- Skäms på dig!

Kvinnan utanför provhytten mästrar mitt beteende, samtidigt som hon undrar OM och NÄR det eventuellt kan bli hennes tur.

Där från golvnivå sitter jag, en ihopsnörd, tillika stressad rea-kund, med snart utgådd p-tid och ber om ursäkt.

Ordvalet var blott och enbart riktat till min egen spegelbild.

Skönt nog hade jag "dammat in" i fasta provhyttsväggar.

Det finns nämligen provhytter med farliga mellanväggar av fladdrande ögelförsedda draperier.

En hurtig väninna, som en gång skulle klämma in sin kropp i en trång body, tappade balansen och föll så illa att hon genom ett draperi hamnade i nästa provhytt - under en stor kvinnas barm.

Den förskräckta damen bakom draperingen tappade både fattning och behå.

Och väninnan, ja hon låg pladask med ett halvt dussin bygelförsedda balkonetter fasthakade i sin supersprejade frisyr.

Jag hade trots allt enorm tur. Föll mot fasta väggar och lyckades komma i ett par reabyxor.

Mer läsning

Annons