Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den förbluffande tåliga människokroppen

Annons


Sjukskrivningsperioden varar ofta i flera månader och ibland år. Dessa oftast stressrelaterade tillstånd kallas av Bengt Arnetz, professor i socialmedicin, för den "nya ohälsan" och de drabbade söker sig slutligen till hälso- och sjukvården för att få hjälp.

Sista decenniet har vår egen inre miljö och särskilt då en för både kropp och själ destruktiv psykosocial miljö, kommit i fokus såsom varande roten till det onda.

Till den psykosociala miljön hör vår arbetsmiljö där vi vistas en stor del av vår vakna tid. Den amerikanske sociologen Robert Karasek har utvecklat en intressant modell för att karaktärisera en arbetsmiljö med skadlig ellernegativ stress.

Med stress menas i medicinska sammanhang organismens svar på belastning. Svenska undersökningar av Töres Theorell, professor vid Statens Institut för Miljömedicin, har på samma sätt visat att kombinationen av höga krav och lågt beslutsutrymme medför ökad risk både för hjärtinfarkt och högt blodtryck.

Denna typ av arbetsstress är en fristående riskfaktor för hjärtinfarkt liksom de klassiska riskfaktorerna högt blodtryck, rökning och hög halt av blodfetter.

Har man dessutom bristande stöd på arbetsplatsen ökar risken för hjärtinfarkt. Ett arbete som är både hektiskt, ofritt och ensamt innebär alltså den största risken.

En sådan miljö har forskarna kallat "spänd" medan den motsatta situationen - lugnt tempo, stor frihet och gott socialt klimat, kallas "avspänd".

Socialt stöd brukar vi också benämna socialt nätverk i vilket ingår familjen, vänner, arbetskamrater och grannar.

Den tredje faktorn är social status med bland annat låg socialklass som delvis hänger ihop med de bådaandra faktorerna. Låg socialklass mäts antingen som låg yrkesnivå, låg utbildningsnivå eller låg inkomst.

Orsakerna till hög frekvens av hjärtinfarkt här är bara delvis kända men livsstilsfaktorer som rökning, kost och motion kan förklara en mindre del. Lika stor betydelse synes arbetsstress och bristande socialt stöd ha.

På 1950-talet benämndes hjärtinfarkten "direktörssjukan". I dag är direktörerna de mer hjärtfriska och deras anställda i stället de som oftare insjuknar i hjärtinfarkt.

Hjärtinfarkt toppar nu dödsorsaksstatistiken för kvinnor över 55 år.

De flesta långtidssjukskrivningarna med stressrelaterade sjukdomar står också kvinnorna för. Det är framför allt den psykiska biten av dessa sjukdomar ochdess orsaker, bland annat den så kallade kvinnofällan, som uppmärksammats.

Utbrändhet är ett psykologiskt begrepp men det är vanligt att man vid detta tillstånd också kan ha biologiska rubbningar som kan öka risken för hjärtinfarkt. Om detta skrivs eller talas mindre om i dag men forskningen senaste åren har dock varit intensiv vad gäller detta.

Hälso- och sjukvården har kunskaper att behandla hjärt-kärlproblemen som uppstår men den bakomliggande orsaken, stressen i samhället både på arbetsplatser och under vår fritid, måste tacklas och förebyggas på ett multisektoriellt sätt.

Vi ser i dag en stark ökning av sjukskrivningar inom den offentliga sektorn, alltså i en stor och viktig del av samhället, som skulle ägnas särskild uppmärksamhet och omsorg enligt alla riksdagspartierna i förra valrörelsen.

Men vi själva måste också ta ett eget ansvar för vår psykosociala hälsa genom att skapa mer tid och utrymme för återhämtning under vår fritid samt en mer hälsobefrämjande livsstil.

BO NORDBÄCK

Bo Nordbäck är legitimerad läkare och han arbetade i många år som distriktsläkare på Grangärde vårdcentral men är nu deltidspensionär. Bo Nordbäck bor i Sunnansjö.

Mer läsning

Annons