Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt & opinion Vindkraft - ja men bara i lämplig miljö

Annons

I Boverkets rapport om vindkraft sägs att denne energialstrare i första hand bör placeras där den inte stör eller sticker ut i landskapsbilden, till exempel områden där det redan finns industrier eller andra moderna inslag. Bara tanken på att bygga 126 meter höga jättesnurror (högre än domkyrkotornen i Uppsala) i fäbodmiljö, är helt grotesk.

I Havdhem på Gotland har regeringen beordrat rivning av vindkraftverk av miljöskäl. På en plats har de måst flyttas för att de bröt horisonten. Det här är naturligtvis ingenting som det danskägda Vindkompaniets representant låtsas om. Han bjuder på resor och kaffe med macka och hoppas att folk inte känner till sådant här. Det råd jag fick var att "titta åt något annat håll".

Vattenytor förstärker ljudet från vindkraftverk. Från en vattenyta kan ljudet kastas ända upp till toppen av ett berg, cirka 140 meter högt. Digerberget är ett sådant exempel. Med lätthet kan man uppe på berget följa ett normalt samtal nere vid vattnet. Sjön och de omgivande bergen fungerar som en jättelik grekisk amfiteater.

Människan som biologisk varelse tål ej att visuellt utsättas för de monotont och koncentriskt ständigt svängande vingarna. De syns även i ögonvrån.

Så fort dagen övergår i skymning kommer blinkande rödljus att synas i högsta vingtoppen. Ungefär som om ett tivoli landat uppe på berget.

Vindkompaniet säger att allt sker i dialog med befolkningen. Vi blev lovade några gärdsgårdsstörar som kompensation om vi inte lade oss i deras planer. Det är Grönköpingsmässigt agerande. Tankarna går till hur det gick till när holländarna köpte Manhattan av indianerna för en handfull glaspärlor.

Härjedalens kommun, till exempel, tilllåter inte vindsnurror i fäbodmiljö. I den fantastiska natur- och kulturmiljön i exempelvis Rämmas omgivningar finns minst sju fäbodställen till, etablerade intill diabasstråket. Utfallet från detta gynnar växtligheten.

Genom andelsförfarande vill man nu sälja ut den miljön till vinsten av några ynka eventuella tusenlappar på elnotan och som andra abonnenter ska subventionera. Som i ett gigantiskt pyramidspel. Nätbolagen har hittills ej tagit ut någon avgift för 1,5 megawattsnurror, något som föranlett klagomål och är föremål för en utredning, som väntas bli klar till hösten.

Genom att slå blå dunster i ögonen på folk och så att säga sälja skinnet innan björnen är skjuten hoppas man få till en opinion för uppförandet av mastodontsnurrorna på Granberg. Folk vill ju gärna låta sig bedras.

Att en privat aktör ska ta hem storkovan är vad det i slutändan handlar om, nämligen det danska Neg Micon. Varje vindkraftverk representerar miljonbelopp och längs Granbergsplatån ryms flera snurror av ett storleksformat som hittills ej skådats i Dalarna. Vi jordägare borde åtminstone enligt sund affärsprincip ta in anbud och ej stoppa miljonerna direkt i fickan på just Neg Micon.

Desslikes har jordägarstyret åtagit sig den grannlaga uppgiften att bygga breda vägar för tung trafik och anläggningsplatser i och omkring våtmarkerna på bergplatån, samt köra dit eller på plats tillverka 300 ton betong för varje fundament.

Granberg består av diabas. I denna lättvittrade berggrund ska man spränga "tillräckligt" stora gropar för de sju fundamenten. För Neg Micon är det bara att inhösta betalningen.

INGA-BRITT PETERSSON

Mer läsning

Annons