Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bristande fackkunskap

Annons

Männen i butiken för byggnadsmaterial får ett alldeles speciellt drag över munnen - för att jag ställt fel fråga - om en vara - som de antagligen anser vara den mest kända, eller mest sålda.

En vara som alla självklart borde veta något om...

Jag befinner mig mitt ibland en hoper män med kännarblick.

Därför frågar jag, bara lite försiktigt.

Jag vet inte vilka de är, kanske semesterlediga direktörer, eller frustrerade män, som under krav och vånda, att under tidspressade semesterveckor bli klar med ett bad eller sovrum till sin familj.

De flesta av grabbbarna (ja de flesta syns befinna sig i ålder mellan fyrtio och lite till) nåjavars de tycks i varje fall vara i full färd med diverse beräkningar, trots att de ganska tryggt vilar händer i byxfickor.

Redan i dörren har de försett sig med kännarblick. Männen handlar verktyg, de lyfter på hammare, skruvverktyg, gerlådor, spikkartonger, skiftnycklar, muttersatser, impregnerat trä, hyllor, ohyvlat virke och gu´vetva...

Jag är tydligen den enda kvinnan, som denna dag slitit mig ur hemmagrottan, som dessutom har mage att begära: - Häpp - nu var det väl - min tur för expidering...

Han som varken sett eller hört - trots att jag har ganska mörk röst - harklar sig besvärat.

- Jag vill titta på en Bosch, säger jag och han rycker till, som om han bränt sig.

- En Bosch?!

- Det ska vara en med allt. Utbytbara "prylar" tillägger jag som hört att det finns fantastiska möjligheter för den som med samma maskin vill borra, putsa, slipa.

Exakt vad jag vill...

Handlande män i snickarbyxor, kepsar och randiga skjortor har hög status på byggbutiken.

En ensam kvinna som dessutom inte riktigt vet vad hon ska handla får skylla sig själv.

Jag har stampat och trampat omkring medan byggkillarna hastat in och ut mellan brädsortiment, släpkärror extra klinkerlager, murbruk och konsoller.

Eftersom min väntan bliver lång har jag plockat i skruv och mutterhyllor, läst en rad instruktioner, fällt ut några tumstockar, vänt och klämt på plåtsaxar, gardenaprylar och konstaterade att varusortimentet ligger långt, långt över min kapacitet för diverse användningsområden.

Grabbarna kastar sig fram över och mellan hyllmetrar med exakt deras önskade varusortiment.

De skulle aldrig ta fel på pappnubb, takspik, trä eller metallskruv.

Och hur i all världen kan de veta vad minsta lilla metallplutt ska användas till?

Mina läppar är torra, jag speglar min i blank mässing, lägger på lite rött och upptäcker samtidigt en djup tankerynka mellan ögonbrynen.

På något sätt är jag lite avundsjuk, men varför i tid och otid erkänna sina trista brister.

Jag skulle vilja se herrgänget vid en symaskin... det finns gott om killar som tror att symaskinsnålen tänker angripa deras fingrar så snart de satt sig framför pressarfoten.

Att man själv trampar och styr går inte in i vissa mäns huvud.

Varför skulle jag då

veta allt om en Bosch?

GITTAN KNIFSTRÖM NORDÉN

Mer läsning

Annons