Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Börsen gapar tom

Annons

Det är tidningen Kommunaktuellt som ställer samman den här statistiken för SM i kommunekonomi. Det som är intressant i den här statistiken är att de tre glesbygdskommunerna Bjurholm, Fagersta och Dorotea som tidigare varit kriskommuner nu fått sådan ordning på sin ekonomi att de hamnar på prispallen medan en del lågskattekommuner i storstadsområdena fått dålig ekonomi.

- Under den senaste tioårsperioden har Vansbro haft negativa resultat varje år, konstaterar kommunchefen Olle Emanuelsson som i det interna personalbladet Ventilen förvarnar om att det behövs obekväma och impopulära beslut om ekonomin ska rättas till.

En som följt kommunens ekonomiska utveckling under många år är redovisningskamreren Peter Hedberg. Han har arbetat på kommunen sedan 1981.

Det året var nya medborgarhuset med bibliotek och simhall, teater och kommunförvaltningens lokaler inflyttningsklart, byggt utan lån. Kommunen hade under många år lagt pengar på hög och det sades att Vansbro var den kommun i landet som hade bäst ekonomi.

Kanske fanns det de som tyckte att kommunen tog ut mer kommunalskatt än vad som var nödvändigt då. Pengarna samlades i alla fall i kassakistan och så sent som i slutet på 1980-talet hade kommunen 100 miljoner kronor, men den här reserven minskade successivt under 1990-talet.

1999 lånade kommunen pengar, första gången på lång tid. Nu har kommunen lån på 76 miljoner kronor.

Det som bidragit till lånebehovet är de stora satsningarna på nybyggnad av Vansbro utbildningscenter och pågående upprustning av Smedbergsskolan.

"Alldeles för stora investeringar för vår lilla kommun men vi har varit mer eller mindre tvingade på grund av bristande investeringar under 1980-talet och krav från myndigheterna", skriver kommunledningen.

JAN NORBERG

Mer läsning

Annons