Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Borgerlig nedrustning av barnomsorgen i Gagnef

Annons

Har dessa tre partier verkligen satt sig in i vad kd:s förslag syftar till? Om inte ska jag försöka beskriva en annan verklighet och vilka konsekvenser barn- och ungdomsnämndens ordförande, Anders Bengtssons, förslag skulle kunna få.

Att barn, föräldrar och personal inom barnomsorgen blivit mer stressade och framförallt pressade råder det inget tvivel om. Orsakerna till detta är många och ligger på olika plan. Jag håller med förslagsställaren när det gäller småbarnsföräldrarnas livssituation, men det är ett problem som måste lösas på nationell och inte på kommunal nivå, bland annat genom att man bygger ut föräldraförsäkringen till att gälla i minst två år med full ersättning.

De borgerliga i Gagnef har under de senaste åren genomfört en rad åtgärder som försämrat villkoren för barnen på dagis, genom att utöka antalet servicetimmar för personalen. Det har i sin tur inneburit fler barn i grupperna och mindre personal. Helt självklart innebär det stressad personal som ska bedriva pedagogisk verksamhet med fler stressade barn. Det vill nu de borgerliga lösa genom att plocka bort ännu fler personal. Är detta logik och konsekvens?

Först skapar man ett problem och sedan skyller man på problemet för att kunna göra neddragningar. Anders Bengtsson anser att dagens system är orättvist då familjer som väljer att låta en förälder stanna hemma inte får ta del av skattesubventionerna men ändå måste vara med och betala ut över skatten. Ett feltänkt resonemang anser jag, som endast syftar till att ge föräldrar som brukar barnomsorgen, dåligt samvete.

Den som väljer att vara hemma, betalar ingen skatt och kan alltså inte bidra till subventionen. Den som brukar barnomsorg, arbetar och betalar skatt bidrar alltså till sin egen barnomsorg. Vidare bidrar en förvärvsarbetande småbarnsförälder med skatt till kommunens andra verksamheter.

I olika skeenden av livet bidrar vi till verksamheter vi inte för tillfället brukar. Vi betalar skatt för skolan även om vi för tillfället inte går där. Vi betalar för äldreomsorgen även om vi inte för tillfället behöver den, och så vidare. Därför anser jag och många med mig att alla solidariskt ska bidra till barnomsorgen också. Vad är annars nästa område som man ska dra in på? Ska vi börja undervisa våra barn i hemmet? Ska den som är hemma gräva avlopp själv eller kan han kräva att andra ska vara hemma och gräva?

Nej, ert förslag faller på sin egen orimlighet. Naturligtvis ska vi ha ett samhälle där vi ställer upp för varandra i livets olika skeenden oberoende av storleken på plånbok och kontaktnät.

Jag håller inte med Anders Bengtsson när det gäller hans kritik mot införande av maxtaxan Visserligen innebär taxan att många fick mycket billigare barnomsorg, men maxtaxans största fördel är att den har gjort barnomsorgen tillgänglig för alla oavsett storlek på pengapungen. Det sägs att det är en ideologisk markering, vilket jag inte tror på (med undantag av kd), däremot är det mera troligt att det är ett försök att spara miljoner.

Frågorna som infinner sig blir då. Var ska dessa miljoner sparas? Spar vi miljoner om småbarnsföräldrar säger upp sig och själva tar hand om sina barn? Spar vi miljoner genom att säga upp barnomsorgspersonal?

Jag hoppas för barnens och deras föräldrars skull att regeringen arkiverar er skrivelse där den hör hemma, nämligen i papperskorgen.

PER-ARNE LECK

Mer läsning

Annons