Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björnkoll - via satellit

Annons

Nu pågår test av två olika radiosändare, varav en som kan lämna information om björnens vandringar, med bara någon meters felmarginal. Det är sändare av gsm/gps-typ som genom data-överföring kan rita ut på en karta björnens vandringsvägar under dygnets alla timmar.

- Det här kan ge snabb och effektiv hjälp när det gäller björnar som kommer in i byar eller gör skada i djurbesättningar hos lantbrukare. Det kan också bli till stor hjälp när det gäller problembjörnar i fäbodområden, säger Sven Brunberg.

Flera viktiga frågor väntas också kunna få svar. Till exempel om vad som faktiskt händer med björnar när de blir bortstötta. Vandrar de vidare till andra områden där lantbrukare har djurhållning eller slutar den bortstötta björnen att gå i närheten av boningshus?

En problembjörn med radiosändare av denna typ kan även skjutas bort eftersom deras rörelser finns dokumenterade.

- Möjligheterna är stora med den nya sändartypen, säger Brunberg, det är egentligen bara fantasin som kan begränsa möjligheterna att utnyttja informationsflödet.

- Nu i år har vi fem gsm/gps-sändare och två sändare av gsm-typ som kan platsbestämma var björnen finns om den är inom räckhåll för tre sändarmaster, i annat fall blir det bara områdesbestämt var björnen befinner sig säger Brunberg.

I år blir det lite av ett test av teknik, kunskap och utrustning. Ett metodår där frågeställningar om hur väl dataöverföring fungerar, geografisk precision och positionsbestämmelse står i centrum, berättar Sven Brunberg.

Nu går praktiserande studenter och kontrollerar vissa slumpmässigt utvalda områden med en diameter av 30 meter. Områden där gsm/gps-sändare visat att björnen passerat och undersöker mark- och vegetationstyper, om det finns spår av björnens aktiviteter, om det finns legor, om björnens matvanor med mera.

När tidningens utsände var med biologstuderande Ingela Jansson på tre provområden fann hon bland annat fem legor från den fyraåriga björnhonan "Löva" och att björnen ätit växter efter en bäck.

- Fältarbete tar mycket tid, men är en viktig del i forskningen, underströk hon.

OVE NYSTRÖM

Mer läsning

Annons