Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betygen fråga om välvilliga lärare eller kompetenta elever?

Annons

- Läroplanen ger ganska vaga mål. Var man sätter normen måste preciseras, funderar social- och utbildningschef Kah Slenning.

De stora variationerna mellan höstterminens betyg kan bero på de olika lärarlagens tendens att värdera elevernas insatser med mer eller mindre hårda krav, tror Slenning.

De nationella proven ger en fingervisning om hur klassen ligger till, men är i sig inget enhetligt system som styr betygsbedömning.

Av Fredriksbergsskolans 24 elever hade 1 elev, det vill säga 4,2 procent, nått betyget MVG i matte efter höstterminen. Lorensbergalärarna kunde sätta 24 MVG i samma ämne, motsvarande 23,1 procent av de 104 niondeklassarna.

Parkskolan i Grängesberg hade ingen elev som räknat sig till ett MVG, medan Kyrkskolan höll en medellinje där 11 av de 133 eleverna, alltså 8,3 procent, fått högsta betyg.

Samma stora skillnader finns i svenska, där ingen av Parkskolans 97 elever bedömts värdiga ett MVG, jämfört med Lorensbergas 17 procent och Kyrkskolans 10,9 procent. Här visar Fredriksbergsskolans nior det bästa resultatet, med 20,8 procent MVG.

I Engelska visar statistiken att Lorensberga, Fredriksbergsskolan och Kyrksskolan ligger på ungefär samma kunskapsnivå, mellan 15,8 och 16,7 procent MVG, medan Parkskolan kommer långt efter med 5,2 procent.

De stora skillnaderna mellan skolorna kan peka på något annat än stora variationer i kunskaper och det är svårt att utesluta lärarnas tendens att värdera högt eller lågt, medger förvaltningschefen.

- Vi får försöka se till att man är lika sträng på alla ställen, kommenterar Kah Slenning.

Att de redovisade betygen är höstterminsdito, har en viss betydelse för statistiken, eftersom de av tradition är lägre då, säger han. Däremot finns det ingen hållbar förklaring till varför det är så.

- I gamla tider "tjuvhöll" man på de höga betygen, för att eleverna inte skulle slappna av innan läsåret var slut, men numer ska det inte vara så, säger Kah Slenning.

Ludvika ligger lite över det förväntade värdet för bygden.

- Med den samhällsstruktur vi har så borde betygen, rent statistiskt, vara lägre.

En annan lustighet (eller välj olustighet?) där Ludvika skiljer sig från det förväntade resultatet nationellt sett, är i relation tjejer/killar, avslöjar förvaltningschefen.

- Nationellt visar flickor alltid bättre resultat än pojkar, men här är det tvärtom, flickorna har något sämre betyg generellt.

LENA RELTE

Mer läsning

Annons