Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bantade bort 92 smörpaket

Annons

- Jag är så lycklig, säger en sprudlande glad och stolt 37-åring.

För att inte tala om maken, Magnus:

- Man är självklart stolt över den "nya hustrun". Jag är mycket imponerad över hennes enorma vilja att klara vad hon har klarat.

Med hjälp av den så kallade Cambridgekuren lyckades Inger att gå ned från 120 till dagens 74 kilo. Nu finns hon dessutom med i finalrundan av "Årets bantare" i landet.

- Jag har haft viktproblem ända sedan mina första tonår i Saxdalen, avslöjar Inger. Trots detta var jag rörlig och aktiv och hade inga större problem med vardagslivet.

När första barnet, Jenny, föddes 1989 började problemet att bli större. Det blev en kraftig viktökning som accelererade 1991 när Matilda kom till världen.

- Jag ökade till 110 kilo vilket var 20 kilo bara på några år. Självklart kändes det mycket tungt men barnen var små och all kraft gick åt till dem.

När Inger fick besked om att hon hade en svår höftförslitning beslutade hon sig för att ta tag i sin övervikt.

- Det var något som var lättare sagt än gjort. Jag prövade på det mesta men viktkurvan låg tyvärr ganska konstant. Jag kunde gå ned tio kilo för att sedan gå upp samma kilon en tid senare.

Inger vände sig nu till övervikts-enheten vid Ludvika lasarett.

- Jag fick väldigt mycket hjälp och i första hand med den mentala biten. Detta var viktigt att ta med sig för framtiden.

Hårt arbete inom tvätteri, åldringsvård och som personlig assistent hade satt sina spår på den blott 1,69 cm höga och kraftigt överviktiga tvåbarnsmamman.

- 1999 hade jag så ont i hela kroppen att jag inte kunde arbeta. Jag blev långtidssjukskriven. Även om jag ville arbeta så gick det bara inte att fortsätta. Kroppen sade ifrån, suckar Inger.

Nu visste Inger att hon var tvungen att göra något radikalt. Tankarna fanns där hela tiden men det dröjde fram till vårvintern 2004 innan den verkliga viktminskningen inleddes.

- Jag fick höras talas om det här med Cambridgekuren. Ärligt talat så trodde jag inte på det där med soppor tre gånger om dagen. Men jag ville ge metoden en chans.

Den chansen blev Ingers lycka. Under sju tuffa veckor åt hon enbart soppor och vågen började att svänga åt rätt håll.

- De första sju veckorna gav ett minus på tio kilo och nu visste jag att jag skulle klara av det.

Kilo efter kilo försvann och den nya bilden av en friskare, gladare, piggare och inte minst lyckligare kvinna, växte fram.

- Det är nu som allvaret börjar, inflikar hon. Att inte återfalla i gamla synder utan att fortsätta det nya livet.

- Jag äter rätt, simmar tre gånger i veckan och försöker trots värken att motionera så gott det nu går. Ingen ska tro att man får något gratis.

En 100-procentig fokusering på uppgiften utan att vara extremist är det som gäller.

- Jag kan ta ett glas vin när jag känner för det. Man får inte släppa taget om allt det gamla.

- Om jag inte hade tagit tag i mitt liv är jag övertygad om att jag hamnat i en rullstol i allt för unga år.

Nu har du chansen att bli "Årets mästerbantare"?

- Det tänker jag inte på. Jag har redan vunnit högsta vinsten och återfått ett drägligt liv. Allt annat är ovidkommande.

För de som tvivlar på viktminskning är Inger Jansson i Grängesberg ett lysande exempel på att allt går om bara den rätta viljan finns!

HARALD LOHSE

Mer läsning

Annons