Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äppelplockning gav mersmak

Annons

Första utlandsjobbet gav mersmak. När som helst drar de iväg igen - bort från Smedjebacken och Sverige.

- Det är inte för pengarna, utan för upplevelsen.

Det säger Annie Pettersson är skälet till att hon helst tar ett jobb utomlands.

Bästa kompisen och vännen Anna Fahgén håller med.

Tjejerna har hängt ihop sedan småskolan och gick i samma klass på högstadiet. De pluggade förstås vidare på samma gymnasieprogram.

Och nu har de tillsammans provat sina vingar utanför hemkommunens och landets gränser. Som äppelplockare i Holland.

Från början var det inte äpplen de skulle ägna sig åt, utan tulpaner. De svarade på en annons via internet och fick napp.

De reste till ön Texel som ligger utanför Hollands kust.

Men förhållandena visade sig vara urusla.

- Det gick inte att laga mat, gasolen var slut och så var det svårt att kommunicera. Arbetsledaren, en kvinna från Polen, kunde ingen engelska.

Annie och Anna stannade i två nätter. Sedan gav de upp och reste tillbaka till fastlandet och Amsterdam.

Här tog de in på hotell för en natt. Nästa dag insåg tjejerna hur oerhört värdefull kontakten med Arbetsförmedling Utland är.

De ringde upp Margareta Appell i Falun och redan samma dag var jobbet på äppelodlingen fixat.

- Vi fick jobbet direkt. Vi var förstås lite oroliga för hur förhållandena skulle vara efter besöket på Texel.

Men farhågorna försvann när de kom till sin nya arbetsplats. Situationen var den motsatta. De blev hjärtligt mottagna av den familj som ägde plantagen.

Tillsammans med några killar från Portugal, en tjej från Litauen, en japan, några ungdomar från Afrika och en del människor från den närliggande byn som säsongsjobbade på plantagen tog Annie och Anna hand om skörden.

Äppelplockningen pågick från september och en bit in i november. Men tjejerna från Smedjebacken trivdes så bra att de stannade en månad extra.

Och jobbet, hur var det?

- Det var kul, vi jobbade i grupper så det blev mycket snack.

Jobbet upplevdes vare sig som tungt eller stressigt. Snarare hälsosamt med massor av frisk luft, och goda äpplen.

Träden var låga och plockarna drog en vagn med sig där äpplena lades.

- Man var tvungen att vara försiktig, äpplena fick inte skadas, berättar Annie.

Lönen var 70 kronor i timmen. Och åtminstone vad Annie och Anna beträffar så var boendet gratis eftersom de ganska omgående fick god kontakt med värdfamiljen.

- Vi såg efter deras barn ibland också, förklarar tjejerna.

I normala fall brukar boendekostnaden kosta 200-300 kronor i veckan uppskattar de.

För Annie och Anna betydde månaderna utomlands mycket. Att känna varandra utan och innan var förstås till stor fördel.

- Att vara tillsammans 24 timmar om dygnet ställer vissa krav, påpekar de.

Annie berättar att utlandsvistelsen utvecklade henne personligen:

- Jag klarade av saker som jag tidigare trodde var omöjliga.

Med den goda erfarenheten från äppelplantagen i Holland i bakhuvudet är de nu resklara att åka ner igen.

Äpplen är det inte frågan om nu, men väl sparris. Åtminstone kanske.

Sparrisplockningen finns med i bilden mer som en gardering.

- Vi får se vad det blir, hittar vi inget annat blir det sparrisen.

De har försökt att uppmuntra kompisarna i Smedjebacken att testa utlandsjobb.

Med sina egna erfarenheter i botten är det främsta tipset att först av allt ta kontakt med AF Utland.

- Det kändes tryggt för vår del att ha regelbunden kontakt med Margareta, utan henne hade vi missat jobbet på äppelplantagen och troligen åkt hem igen.

När det gäller svartjobb finns visserligen vissa chanser att tjäna pengar.

- Men risken är att arbetsgivaren inte betalar ut någon lön alls, och då står man där.

- Det bästa är att vara beredd att jobba hårt och se till att arbetsgivaren betalar in rätt skatt, då slipper man obehag efteråt.

HARRI KRIIKKULA

Mer läsning

Annons