Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Aldrig stolt igen

Annons

Det är nog dags att vi som är längst ner på samhällsstegen börjar inse realiteterna. Den värld medel- och överklassen pratar om är inte vår värld. Vi lever i ett annat Sverige.

Vi arbetare hade tidigare, till exempel på 1970-talet, ett värde. Det har vi inte längre. Jag var faktiskt en gång stolt över att vara arbetare.

De tyskar som jag arbetar med i Småland har egentligen redan fått nog av Sverige. "Sheiss Schweden" (jävla Sverige) har jag hört en gång när de har trott att jag inte har hört dem. De kommer att göra de sex månaderna som står i kontraktet, men det blir inte en dag mer. Det är jag redan övertygad om.

Arbetarna i Malmö åker mer än gärna till Danmark via Öresundsbron och arbetar i Danmark. Tack vare dem går faktiskt Öresundsbron med vinst i dag.

Här i Dalarna har Norge varit en säkerhetsventil för många arbetare. Jag råder alla arbetare som är kvar i Norge att bli kvar där. Ni har det lugnare och tryggare i Norge som har en förmånlig skattelagstiftning som speciellt gynnar de svenska låginkomsttagarna, det vill säga arbetarna. Dessutom är det verkligen skönt, speciellt för de äldre och mer utslitna arbetarna, att få en timmes kortare arbetstid per dag. Och semesterersättningen skattefri i Norge.

De "fina" människorna i Sverige som börjar närma sig ålderdomen börjar oroa sig för vården och omsorgen om dem själva. Det är därför vi hör tjatet om vård och omsorg.

Det tycker jag att vi ska strunta i. Dessa egoister har aldrig brytt sig om det enkla folket och de kan gott och väl få oroa sig för sin ålderdom.

BIRGER HANSSON

Mer läsning

Annons