Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Bråk om privat barnpsykiatri

Debatt
Psykolog: Beslutet om BUP framstår som okunnigt och naivt

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

"En allmän diagnos kan inte bilda underlag för bedömning av omfång av en kvalitativ BUP-insats. Risk- och skyddsfaktorer i den unika situationen måste vägas in" skriver psykologen och psykoterapeuten Johan Sundelin.

Bild: TT

Annons

Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP:s) grundidé är att under medicinsk ledning vara en teambaserad tvärvetenskaplig vårdinrättning. BUP består förutom av medicinsk kompetens av psykologisk, social samt omvårdnadskompetens i utredande och behandlande insatser för barn och ungdomar med mental ohälsa i olika former.

Nu föreligger ett underlag för reformering av den öppna BUP-verksamheten i Dalarna. Huvudsyftet i detta underlag är att effektivisera verksamheten genom att konkurrensutsätta den.

Finansieringen av olika insatser baseras på ett utarbetat ”ackord” i form av prissatta vårdepisoder för olika barn- och ungdomspsykiatriska diagnoser. Tanken är att denna ordning ska effektivisera BUP:s öppna verksamhet och öka tillgängligheten för vårdbehövande.

Annons

Underlaget utgår från barn- och ungdomspsykiatriska diagnoser (enligt ICD 10) för beräkning av längd och omfång av vårdepisod för insatser kring denna diagnos.

Annons

Slutsats: En allmän diagnos kan inte bilda underlag för bedömning av omfång av en kvalitativ BUP-insats. Risk- och skyddsfaktorer i den unika situationen måste vägas in i underlaget för förståelse av den problematiska situationen och för planering av insatsen även i det vidgade nätverket runt patienten. Antagande om ”one size fits all” är naivt och okunnigt!

En allmän diagnos kan inte bilda underlag för bedömning av omfång av en kvalitativ BUP-insats.

Forskning kring olika former av psykoterapi och dess effekter ute i den kliniska vardagen har bedrivits ända sedan 1940-talet. Bra psykoterapi iscensätter och strukturerar något som kallas ”allmänna terapeutiska faktorer”. Dessa kan beskrivas i terapeutfaktorer, respektive alliansfaktorer och klientfaktorer.

Patienter och deras anhöriga ger behandlare olika stort mandat. Detta därför att såväl ambivalens och motivation till att söka hjälp, som energi och tillit till handläggare på BUP varierar.

Diagnos kan därför, även ur detta perspektiv, inte vara det enda kriteriet för att bedöma omfånget av en BUP-insats. Ju mer problembelastade barn, ungdomar och deras familjer är, desto större är den del av det terapeutiska arbetet, som kan beskrivas som ”hållande, tryggande och stödjande” före och under BUP-insatsen.

Slutsats: En bedömning av insatsens omfång måste därför vara behovsprövad utifrån den unika situationen i stället för att vara baserad på en generell diagnos. En kvalitativ BUP-insats kräver speciellt när den mentala ohälsan är stor, ofta en multimodal insats för att vara framgångsrik.

Annons

Annons

Bild: Lina Hård

En konkurrensutsättning enligt ovan skulle tyvärr också innebära att tillgängligheten möjligen skulle öka för patienter med hög motivation och lättare barnpsykiatrisk belastning. Priset skulle bli att patienter med allvarligare mental ohälsa i stället skulle möta en uttunnad BUP-insats som inte vore anpassad till deras vårdbehov.

Min uppfattning är att föreliggande underlag för förändring av BUP, trots säkert goda intentioner, kommer att ”slå fel”. Ge i stället utrymme för representanter för kunskapsområdet att komma med förslag till lösningar av BUP-vården baserad både på tillgänglighets- och kvalitetsprincipen!

Johan Sundelin

Leg. psykolog, klinisk specialist, leg. psykoterapeut, psykoterapihandledare (UHÄ), Dr. M. Sc.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy