Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Dalarnas län

Han ställde alltid upp för oss – minnesord över Hans-Erik ”Hasse” Holm

En före detta kollega och god vän har gått ur tiden. Hans-Erik Holm, Rättvik och Malung, blev 87 år och sörjes närmast av sonen Björn och barnbarnen.

Jag lärde känna Hasse första gången under sommaren 1963 då jag som ung oerfaren polisman placerades på ett vikariat i Svärdsjö. Jag var ensam i hela distriktet men ”räddades” efter c:a 4 veckor av Hasse som då var en ung oerfaren landsfiskalsassistent. Han uppehöll ett semestervikariat i 3-4 veckor. Vi kom bra överens redan från början och utgjorde dessa veckor på den samlade poliskåren i Svärdsjö – Enviken. Ingen av oss kände till trakterna, men vi klarade upp de få ärenden som ålades oss. Jag fick av min chef Hasse till och med ett par fridagar. Han sade ”Åk hem till Lima du, så klarar jag det här”. Så blev det och i den andan fortsatte vår polissamverkan även senare.

Annons

Annons

1965 kom Hasse till Malung och han var då Sveriges yngsta polismästare, som fick ta sig an uppgiften att forma den, efter förstatligandet, nybildade Polismyndigheten. Åter möttes då våra vägar (jag hade också fått tjänst i Malung) och Hasse fick bra stöd av en ung entusiastisk poliskår i sina nya uppgifter. Under tiden i Malung lärde vi känna Hasse som en mycket bra och omtänksam chef. Han var ”en av oss” och ställde alltid upp för oss ”på golvet”. Fattades personal i någon tur hände det inte allt för sällan att chefen Hasse drog på sig overallen och bildade en patrull.

Efter några år i Malung drogs han dock till Siljansbygden där han först uppehöll en tjänst i Mora och därefter i Rättvik. Han flyttade då med familjen till hustruns barndomshem i Vikarbyn.

Hasse hade många strängar på sin lyra. Han var en fixare och ordnade det mesta i hantverksväg både åt sig själv och andra. Han var en intresserad skytt och jägare och deltog i älgjakter i sin fäbod i Rättviksskogarna. Som gammal kavallerist ordnade Hasse så att han hade tillgång till en häst som han ofta var ute och red på långt upp i åldern.

Med sin fru Anita levde Hasse ett gott liv i hemmet i Vikarbyn. Jag och min hustru umgicks en del med familjen Holm och många trevliga minnen dyker upp så här vid en ”summering”. Anita blev dock sjuk och gick bort för en tid sedan. Efter det hade Hasse det jobbigt men nu har han fått sluta sina dagar och kanske möter han Anita igen.

En sista Malungshälsning till Hasse.

Björn Rosén, före detta kollega

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy