Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
DEBATT: KD: Ålderstigen västvärld utmanas av Kina

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Lennart Sacrédeus befarar att den demokratiska världens står illa rustad inför framtiden. Foto: Sten Widell/Arkiv

Annons

När 75-årsdagen av segern i Andra världskriget, tillika den nationalsocialistiska tyska kapitulationen, firas i Europa den 8 maj, precis innan Europadagen 9 maj, så blir det utan planerade högtidligheter. Orsaken stavas förstås Corona. Men det hindrar inte oss medborgare att reflektera över hur världen förändrats under tre kvarts sekel som passerat.

Världskrig tar oerhört lång tid att ta sig ur. Egentligen pågick Andra världskriget, en direkt fortsättning på Första världskriget (1914–1918), lägre än 1945, fast i det kalla krigets form: ända till Berlinmurens fall den 9 november 1989 och den kommunistiska enpartistaten Sovjetunionens upplösning annandag jul 1991. Världskrigens period blir i så fall 1914–1989/1991.

Annons

I det perspektivet ligger den verkliga freden alltså bara knappt 30 år bakom oss, en fred som inte inneburit att spänningarna i Europa och världen försvunnit - men tagit sig andra skepnader. För medborgarna i våra baltiska grannländer, tillsammans med dem i det forna kommunistiska, sovjetkontrollerade Östeuropa, är det denna kronologi som gäller.

Annons

Deras lidanden från Andra världskriget följdes av ytterligare runt 45 år av umbäranden, under förljugna, förtryckande och antidemokratiska enpartistater baserade på kommunism, gudlöshet, planekonomi samt förhärligande av det enda tillåtna partiet.

Segerdagen 1945 innebar det definitiva tecknet på att den fria och demokratiska världen, i det då ungdomliga Förenta Staterna, på den tiden fyllt av en större framåtanda och optimism än dagens USA, nu hade fått sin helt dominerande ledare.

Det brittiska imperiet med alla dess kolonier stod inför sin snara upplösning, likaså britternas förmåga att dela det västerländska ledarskapet med USA.

Om den mörka motpolen 1945 stod att finna i kommunismens Sovjetunionen, vid denna tidpunkt lett av den närmast barbariske kommunistiske envåldshärskaren Josef Stalin, är det nu ett uppåtgående kommunist-Kina som intar samma roll.

Så här 75 år senare försöker förvisso dagens Ryssland, genom sin auktoritäre ledare Vladimir Putin, spela en fortsatt viktig geopolitisk militär roll, men att hävda att denna stat – i sin egenskap som Sovjetunionens (1917–1991) efterträdare – är världens näst mäktigaste land går bara inte.

Denna roll som motpol har, alltså, i stället nu intagits av ett annat kommunistland, även det byggt på ateism och materialism, det enda tillåtna partiet såsom samhällets maktbas, nämligen Kina. Då, för 75 år sedan, pågick inbördeskrig i det försvagade och söndrade Kina, tillika härjat av japansk ockupation under Andra världskriget.

Annons

Annons

Efter det att Mao Zedong och hans kommunistiska gerillarörelse tog över makten i jättelandet 1949, har världens folkrikaste nation metodiskt och målmedvetet byggt upp en stark militärmakt och statskapitalistisk ekonomi – med förmåga att lägga under sig företag och strategisk infrastruktur i främst Afrika, men även Europa och Asien.

I ett numera starkt sekulariserat, ålderstiget, individualiserat och allt mindre familjeorienterat Västeuropa, ett USA med liknande upplösningstendenser – och vars befolkning samt politiska ledarskap inte längre vill hålla Västeuropa och världen under armarna som ordningsmakt och beskyddare – står den demokratiska världen illa rustad inför framtiden.

I kulisserna till den 75-åriga fredens och segerdagens stillsamma firande under fredagen tonar med andra ord molnen upp sig inför framtiden för den fria, demokratiska och historiskt kristet präglade västerländska civilisationen – såvida inte en ny generation, med återvunna goda kristna osjälviska ideal och framåtanda, träder till.

Lennart Sacrédeus (KD)

Mora kommunfullmäktiges ordförande, 1:e ersättare till Sveriges riksdag, tidigare europaparlamentariker och riksdagsman

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy