Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Till sist blev Bengt hedersdoktor

Bengt Ehnström promoveras till hedersdoktor vid SLU under lördagen. Ett påbörjat doktorsarbete ledde till att han blev för sysselsatt. – Det är finare att bli hedersdoktor än doktorand, säger Bengt Ehnström.

Bengt Ehnström har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt skalbaggar men även en del fjärilar på sin fritid. Skalbaggar är praktiska då alla arter kan rymmas i skåpet som har blivit ett projekt att fylla. I dag promoveras Bengt Ehnström till hedersdoktor vid Uppsala Universitet.

Annons

Det var en tid efter att Bengt Ehnström inlett sitt doktorandarbete som livet tog en annan vändning. Han var på god väg med sitt doktorsarbete och hade fältstudien klar. Men han ändrade sig. Ett nytt arbetsfält - naturvård - hade kommit till Skogshögskolan.

– Många av professorerna var skeptiska. De ansåg att man inte skulle syssla med något som begränsade skogsproduktionen, säger Bengt Ehnström.

Via naturvård startade Bengt Ehnström, Thorleif Ingelög och Ingemar Ahlén projekt Linné. Skogstyrelsen blev en viktig partner som beställde kurser och böcker för att öka kunskapen om flora och fauna i skogen. Det ledde till tre böcker och utbildningar och riktlinjer för naturvård i skogsbruk.

Slutet av 1970-talet drabbades svensk skogsproduktion av svåra angrepp av skadeinsekter. Det gjorde att Bengt Ehnströms fält, entomologin, fick en större betydelse. Hans ursprungliga doktorsarbete hade handlat om barkborrar och deras inverkan på träd. Nu hjälpte han skogsbruket att hantera angreppen av granbarkborren.

Annons

Annons

I början på 1980-talet startade det som senare skulle bli känt som Artdatabanken och Bengt Ehnström engagerades att sätta upp Rödlistan över hotade arter. Efter ett tag valde han att helt gå över till Artdatabanken.

Du som i starten av naturvård arbetade åt Skogstyrelsen. Vad tycker du om den bild av Skogstyrelsen som målats i bland annat Maciej Zarembas reportage i Dagens Nyheter?

– Det har skett en förändring där inriktningen av verksamheten går mer och mer mot produktionsrådgivning. För mig är det med stor sorg jag markerat detta i mitt medvetande, säger Bengt Ehnström.

Sedan pensionen bor han i föräldrahemmet i Nås. I 60 år har han kunnat följa förändringar i naturen i takt med klimatförändringar och nya jordbruksmetoder.

– Förr var det mindre hagar med slagen hö, det fanns en enorm artrikedom som försvunnit. Nu är det mest potatis, säger Bengt Ehnström.

Anledningen till att det blev skalbaggar förklarar han är att det finns ett greppbart antal arter, cirka 4500 stycken. En anledning är att de hittas bara på vissa ställen.

– Jag var i Västmanland och studerade tickor på vindfälld lind. Jag tog med mig en sälgticka som växte på en lind hem och studerade sporrören. Och så tittade ett kryp tillbaka som jag var rätt säker på att ingen hade sett förut, säger Bengt Ehnström.

Den lilla baggen, som är 0,45 millimeter stor och världens minsta, fick namnet Ehnströms dvärgfjädervinge; på latin: Baranowskiella ehnstromi.

Annons

Fakta

Bengt Ehnström

Ålder: 74 år

Familj: fru, två barn och två barnbarn

Bor: Nås

Intressen: fiske, klassisk musik, jakt på älg och entomologi

Böcker i urval: Insektsgnag i bark och ved, I roten på en gammal stubbe, Sälg: livets viktigaste frukost, medverkar i Nationalnyckelns band om långhorningar

Annons

En blandning av insekter, skalbaggar, getingar och fjärilar. Bengt Ehnström flyttade tillbaka till föräldrahemmet efter pensionen men alltid besökt hemmet under tiden han bodde i Stockholm och Uppsala. Det har låtit honom följa de förändringar i naturen i Nås i nästan 60 år.

Skalbaggar, bland annat de största i landet som hittas på Gotland. 4500 arter finns det vilket är greppbart tycker Bengt Ehnström.


Seth Jansson

seth.jansson@dt.se

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy