Älgjaktsmåndag i Dalarna och bortåt 10 000 jägare sätter sig på pass i hopp om att få en älg inom skjutbart avstånd. De flesta av oss kommer aldrig till skott. Statistiken är överväldigande. Jag inleder min 43:e tredje älgjakt och mina anteckningar om hittills fällda 15 djur, säger en del om den sannolika jaktlyckan merparten av oss jägare. Visst, jag kan i mitt eget jaktlag peka ut några enskilda individer som har en betydligt mer imponerande resultat över fällda djur, men det finns också jägare som kan räkna troféer på ena handens fingrar.

I Dalarna kommer det skjutas cirka 6 000 älgar. I fjol fälldes 6 143 djur och 2009 sköts 6 393 älgar i Dalarna. Statstiken från jägareförbundet i Dalarna visar entydigt att det är älgkalvarna som oftast faller offer för jägarnas kulor. Men siffrorna visar också att avskjutningen minskar generellt. Det förvånar ingen jägare eftersom observationerna av älg har minskat år efter år.

Därför blev jag lite förvånad när mitt eget jaktlag under lördagens traditionella samling vid Täcksbergets fäbod ägnade så lite uppmärksamhet åt vargen och konkurrensen från predatorerna. Tystnaden kan ha flera förklaringar, dels att observationerna av varg varit färre under senare tid än av kontakten med björn, dels att många jägare är uppgivna inför de olika turerna kring rovdjurspolitiken och speciellt avsnittet om varg. Vi tävlande i kunskapsfrågor, sköt med hagelgevär på en linlöpande hare och intog en god jägarmåltid efter leverans från Annelie Holman. Allt var som vanligt. Men ändå inte.

Jaktkamraterna Kurt Assarsson, Kjell Elofson och Göran Larsson deltog inte i gemenskapen runt långbordet. Under vår tysta minut för att hedra deras minne blundade jag och i mitt inre kunde jag se dem alla sitta vid vårt matbord. De skrattade och såg ut att må gott, liksom att de lågmält kommenterade både dagsaktuella frågor och den kommande jaktveckan.

Jägare går och kommer. Jag sökte tröst i samtalet med bordskamraten och lagets yngste jägare, Erik Olsson, 18 år, som efter flera år i sällskap med sina jagande föräldrar nu är flygfärdig att ta ett eget pass. Vad annat kan det bli av en gymnasiestuderande i Strömsund med skytte som specialämne?