Socialstyrelsen har nyligen gett ut sin andra rapport om skador bland barn upp till 17 år i Sverige.

Den visar att det varje år skadas 60 000 barn i samband med idrottsutövning - sex av tio är pojkar.

4 200 skrivs in på avdelning för fortsatt vård medan resten kan lämna sjukhuset efter avslutad behandling.

– Vi har inte sett motsvarande statistik i andra länder, så vi kan inte göra några jämförelser, säger Anders Tennlind, statistikansvarig för skador och förgiftningar på Socialstyrelsen.

Flest barn skadas i sporthallar och utomhusarenor, men även i skidbackar, ishallar, ridhus och motorbanor.

De handlar oftast om kontusioner (blåmärken/blodutgjutningar), frakturer (benbrott/skelettsprickor) eller distorsioner (stukningar/vrickningar).

Benbrott är vanligt hos pojkar medan flickorna mest råkar ut för blåmärken och vrickningar.

Mest utsatta är knä/underben, handled, finger och fotled. Men också armbåge/underarm, axel/skuldra och huvud skadas förhållandevis ofta.

Trots att det finns utförlig statistik på olika skador går det inte att fastställa vilken idrottsgren som är farligast. Då måste man veta hur många som utövar respektive idrottsgren, hur ofta och hur länge.

– Det är oerhört svårt att få korrekta uppgifter eftersom spontanidrotten inte registreras, säger Tennlind.

Totalt sker flest skador inom fotbollen. Men fotboll har också i särklass flest utövare så man kan inte säga att fotboll är "farligare" än någon annan idrott.

– Man kan inte ens säga att sporter med kroppskontakt är farligare än till exempel simning. Många barn skadar sig då de badar och simmar, vilket inte registreras som idrottsskada.