Mats "Leo" Leonardsson har tränat flera elitlag i volleyboll och arbetat som mental rådgivare inom många olika idrotter. Numera driver han företaget Nordpuls i Falun, som bland annat anordnar ledarskapskurser. Han säger att det absolut finns könsskillnader när det kommer till gruppdynamik och laganda, även om han poängterar att det handlar om generaliseringar.

– Det första som slår mig är att det är lättare att träna herrlag, men mer givande att träna damlag. Om jag hårdrar det, är det ungefär så att säger man till killar att springa, så springer de. Tjejer frågar varför.

Han menar att man i högre grad måste motivera för tjejer varför man gör en viss övning, men att han också får mer tillbaka som tränare när de till slut förstår.

– Man måste ha en dialog, vilket är mer givande samtidigt som det är en utmaning.

Mats Leonardsson säger att könen också olika inställningar till prestation, vilket har till följd att konflikterna i dam- och herrlag skiljer sig åt.

– Killar har blivit tränade sedan barnsben att tävla, medan det nästan är ofint hos tjejer att sticka ut. Så det får man öva på med tjejer. I ett herrlag är det bara positivt att märkas, så länge det går bra för laget. Men den personen kan också göras till syndabock när det går fel. Det här debatterades mycket när Zlatan slog igenom.

När det gäller gruppkonstellationen, så brukar den bli plattare hos tjejer snarare än hierarkisk, eftersom det är mindre accepterat att framhäva sig.

– Det är inte den som gapar mest som styr, utan kanske den som är äldst eller som varit med längst. Kvinnor tycks fokusera på vem de har respekt för. Vem förtjänar min uppmärksamhet? Vem lyssnar jag på? Om vi pratar djurspråk, så använder killar tydligare makthandlingar - den som är dominant säger till någon annan att hämta bollar till exempel. Tjejer uttrycker sig med kroppsspråk.

Han säger att det är viktigare i ett damlag att medlemmarna gillar varandra som personer.

– Tjejer har mer ett kollektivt tänkande och har lättare att hålla ihop som ett lag om de accepterar varandra. Det sociala är väldigt viktigt, medan killar däremot fokuserar på prestation. De behöver inte tycka om varandra så länge det funkar på plan.

Konflikterna i damlag brukar därför vara mer personliga, medan konflikterna i herrlag beror på vad som händer under spelet.

– Killarna retar upp sig om prestationen drabbas, och tjejerna om det sociala inte funkar.

Mats Leonardsson säger att killar generellt sett har en rakare kommunikation.

– Är de missnöjda med något kanske de smackar bollen i huvudet på den personen, medan det kan bli mer "skitsnack" i damlag. Och skitsnacket kommer alltid fram till slut.

Men varken killarnas direkta metod eller tjejernas mer diskreta, löser några problem i laget.

– Jag tror att man måste jobba lika hårt för att lösa ett dam- eller ett herrlagsproblem. Det är lättare att reda ut med en person som är prestationsinriktad, än en som är relationsinriktad. Så tjejer kan nog vara mer långsinta eftersom relationsproblem ligger kvar längre. Men bara för att killar kan agera ut och sedan lägga saken åt sidan, så löser det inte grundproblemet. Och när det väl smäller med killar, så smäller det rejält.

Lösningen är enligt Mats Leonardsson att hitta rutiner för att rensa.

– För oavsett vad irritationen beror på så tar den energi så att man inte kan fokusera ute på plan. Men det är en rollsökande fas som alla lag går igenom. Då kan man inte bara byta tränare, för då blir det bra ett tag när gruppen "backar", men så kommer man tillbaka till rollsökningsprocessen igen.

För att förbättra lagandan så tycker Mats Leonardsson att tjejer och killar kan lära lite av varandra.

– Tjejer borde lära sig att vänta med konflikter, tills det verkligen finns ett problem. Man ska inte börja diskutera så fort man känner av en darrning. Killar borde däremot lära sig att läsa av varandra lite tidigare och ta en diskussion, så behöver det inte bli så drastiska konsekvenser.