"Jag hade inte orkat jobba ett år till" LIF:s avgående vd om varför han väljer att lämna
Han funderade i två dagar.
Sedan tog Mats Aspemo på sig jobbet att leda en idrottsförening i kaos.
Nu har han fört Leksands IF genom klubbens största förändringsarbete någonsin – men orkade inte fortsätta längre.
– Jag hade inte varit ärlig mot mig själv om jag hade dragit det ett år till, säger 50-åringen från Malmberget.
Relaterat
Fakta
Visste du det här om Mats?
– Planen för hösten 2010 var aldrig att bli vd i Leksands IF. I stället skulle han ta över ett bageri i Råneå, några kilometer utanför Luleå. Tanken var att han skulle hjälpa till med försäljningsstrategi en vecka i månaden – men hålla sig undan bakningen.
– Han när en dröm om att skriva en roman. Handlingen kretsar kring en av Mats släktingar, som flyttade till Brasilien i början av 1900-talet – och senare återkom till Sverige. Om han skulle skriva en bok om att arbeta i en hockeyförening skulle den heta "Livet i ett akvarium".
– Han tog jobbet som vd för Leksands IF efter två dagars betänketid. Men hans tidigare anställning, som vd för Jalas i Finland, tackade han ja till efter att ha funderat i en kvart.
Artikelserie
- LÄS ÄVEN:
- Så vill nya vd:n ändra LIF 2012-07-05
Pang!
Filmen är den Oscarsbelönade Pulp Fiction.
John Travolta, i rollen som gangstern Vincent Vega, har precis råkat skjuta en rival. I sin bil. I centrala Los Angeles. I dagsljus.
Vad göra?
In i bilden kommer problemlösaren Winston Wolf, som på 40 minuter ordnar upp situationen, ser till att bilen blir tvättad och skrotad, fixar nya kläder till Travolta och dricker en kaffe med massvis av mjölk och socker i.
Sedan försvinner Wolf – som en cowboy, utan att synas till mer.
– Haha, jo, men det är lite så jag jobbar, skrattar Mats Aspemo när den skämtsamma jämförelsen kommer på tal.
I september 2010 var Leksands IF en skakad idrottsförening. En ekonomisk förlust på 14 miljoner kronor, styrelseavhopp, och en vd som avgått utan förvarning.
När Mats Aspemo klev in i hetluften genomförde han några av de största strukturella omorganiseringarna i föreningens historia – på bara några månader. Först tog Leksands IF tillbaka ägandet av arenan, sedan släpptes Leksand Strand och till sist bolagiserades elitverksamheten.
Är du en förvaltare...
– (avbryter) Nej, nej.
... eller en förändrare?
– Förändrare. Jag gillar inte att jobba med detaljer. Det är för jobbigt. I stället ska det vara stora strukturgrepp, säger han och ler.
– Det är en utveckling att ta tag i saker och flytta dem från punkt a till punkt b. Det är det jag tycker kul. Ibland måste man sätta sig in i detaljer, jag jobbade som analytiker i början av min ekonomkarriär och det går det också, men det är inte det jag brinner för.
Vad beror det på?
– Otålighet. Att sitta och vika samma papper dag efter dag... jag skulle ha problem med det.
Men alla förändringar har inte slagit väl ut. Nyemissionen gav åtta miljoner kronor – förhoppningen var 20. Då sade Aspemo sig vara nöjd med summan. Det gör han inte längre.
– Men vad ska man säga i det läget? Det är bara att bita ihop. Vi var i inledningen av säsongen och att då gå ut med negativitet hade aldrig fungerat.
Tidigt sade du att ett mål var att skapa en egen kassa.
– Det har vi inte riktigt lyckats med. Vi får fortsatt jobba med likviditeten. Där är det viktigt att vi hittar en bred uppslutning av sponsorer som tror på det vi jobbar med.
När Mats Aspemo tog över Leksands IF var det svårt att få sponsorerna att ställa upp. Laget hade gått dåligt. Nu finns förutsättningarna, menar han – och det är där nye vd:n Anders Doverskog tar vid.
– Jag hade inte haft kraften att åka runt och sälja produkten för att få en långsiktig uppslutning. Därför är det bra att Anders kommer in som är duktig med kunder, att skapa goda relationer och har energi.
I december 2011 var det inte otåligheten som skrek – utan energin som började tryta.
– Jag hade inte orkat jobba ett år till, för det har varit två väldigt intensiva år. Jag klev på det här ganska snabbt och jobbade ett år med hockeyn, vilket jag hade lovat. Men det gick ju så förbaskat dåligt den säsongen. Det var omöjligt att kliva av.
– Vi kom fram till en fortsättning på obestämd tid, men före jul kände jag att jag inte skulle orka. Varje säsong är som ett etappmål. Jag hade inte varit ärlig mot mig själv om jag hade dragit det ett år till.
Han kom in som vd med målet att skapa lugn och ro i föreningen – och anser att han har lyckats.
– Ja. Det tycker jag. Det tycker nog folk i föreningen också. Att det finns harmoni och att man tror på det man gör och sin egen förmåga.
Själv vet han inte vad han ska göra framöver.
Men huset i Leksand är sålt – han vill vara flexibel.
Precis som Winston Wolf.


















