I går kväll diskuterade jag med vänner och kollegor om vilka slutsatser man egentligen kan dra vid den här tidpunkten.

Vi kom fram till att man inte kan säga någonting alls - om någonting.

En gyllene regel är att efter runt 15 omgångar börja sia om framtiden, om utgången. Det är då serien börjar sätta sig. Och det är då man kan hitta vinnare, förlorare och mellanmjölkslag.

Det är några matcher dit.

Det är verkligen några matcher dit.

Det är matcher där ändringar görs. Det är matcher där detaljer ska slipas. Det är matcher där fingertoppskänslan är ett arbete som görs med magen: vad känns rätt, vad ser rätt ut?

Det är inte så särskilt spännande.

Men betyder väldigt mycket för dem som har som yrke att leda ett lag genom en allsvenska som av vissa kallas den bästa någonsin.

Det visade dalalagens tränare i går.

När Lars Ivarsson i Västeråsbåset såg sitt lag "se ut som blöta katter" och på presskonferensen efteråt ville "köpa ett nytt lag" pratade Moras Harald Lückner om tålamod, att det var nyckeln till den självförtroendegivande bortasegern.

Det lät bra.

Tålamod är en dygd.

Harald Lückner tappade det i tredje perioden.

Med fem minuter kvar av matchen, när Västerås reducerat strax efter Jens Jakobs 3-0-mål, tog han timeout. Ett tv-team filmade den. Det var inte direkt populärt.

När Lückner talade om att "inte bara åka runt och glida utan åka upp hela tiden" noterade han att han blivit tv-stjärna.

"Ta bort den där! Vi måste få jobba ifred, det begriper du väl?!"

Ett litet utbrott i stridens hetta.

Rätt. Det visade, om inte annat, att omgång sju är lika viktig som omgång 47.

Och jag kan tycka att Leif Strömbergs sätt att på Lars Lagerbäck-vis hantera media, i går kväll var ha till exempel synnerligen avig när det kom till att berätta om skillnaderna som han (möjligen) såg mellan den insats som Leksand gjorde mot Almtuna (förlust, 0-5) och den mot Oskarshamn (seger, 2-1), men karln bjuder ändå på saker.

I slutet av matchen brakade han ihop med Oskarshamnstränaren Tommy Salo i samband med ett domslut som ändade bortalagets kvitteringsjakt.

Det uppstod ett klassiskt ordkrig - både i båset och i spelargången - och efter matchen kastade Leif Strömberg blickar som liknade Scud-missiler.

Ändå hade Leksand vunnit.

Ändå var det bara omgång sju.

Den sortens upprördhet är upplyftande.

Framför allt när Leksands spel inte var det.