| [07:58] Petter körde ur i Whistler |
|
| [00:17] Super-Sara gav IBF nytt hopp |
|
| [00:17] Lundmark hittade segerreceptet |
|
| [00:17] Aspelin imponerar i Indian Wells |
|
| [00:17] BS-talangerna räckte inte till |
|
| [23:51] Ny ordförande i Falu FK |
|
| [23:51] IBF Falun värvar back |
|
| [23:27] Ny vänsterback i Dalkurd |
|
| [12:05] Sverige tvåa och trea i VC-stafett |
|
| "Jag räknar med fem matcher" |
|
| Fyra dalaåkare i Skidspelen |
|
| Northug hjälper Falun få VM |
|
| KAIS har kvitterat |
|
| Eric matchhjälte när IBF Falun besegrade AIK |
|
| Mittback klar för Dalkurd |
|
| Lückner kvar i Mora |
|
| Jim Frick fortfarande medvetslös |
|
| Kallur slopar häckarna |
|
| Nytt bakslag för Dalkurd |
|
| Susanne vann och Tynell tvåa i Schweiz |
Leksand väntar på kvalserien och Mora laddar för play off.
Men dessförinnan ska serien spelas färdigt.
Leksand avslutar hemma mot Västerås på söndag. En poäng räcker för att säkra seriesegern om inte Växjö fixar ett orimligt stort målkalas mot Borås.
Det kan nog ändå vara skönt för Leksand med en seger efter ordinarie tid, något som faktiskt inte har hänt på de tre senaste matcherna.
Mora möter Björklöven borta och spelar för sjätteplatsen, men det har ingen större betydelse om laget råkar tappa den och halka ned till sjundeplats. Det blir ändå play off mot antingen Malmö eller Almtuna.
En som garanterat hoppas på Moraseger i sista omgången är förre Moratränaren Pär Djoos. Hans Sundsvall har nämligen chans att undvika kvalserien (den mellan ettan och allsvenskan kanske ska tilläggas) på Björklövens bekostnad.
Om Mora avslutar med en trepoängare samtidigt som Sundsvall gör sitt borta mot jumbon Oskarshamn, så halkar Björklöven ner på kvalplats.
Om vi återgår till den ”övre” kvalserien så törs jag påstå att fem lag är klara. Södertälje har i skrivande stund fortfarande en mikroskopisk chans att undvika kvalserien, men hamnar sannolikt där tillsammans med Rögle, Leksand, Växjö och AIK.
Sjätte laget blir Almtuna.
Det har varit min joker hela säsongen. Tyvärr Mora.
Stefan Ericson
Efter torsdagskvällens elitserieomgång kan jag konstatera:
Kvalserien till elitserien kommer att i stort sett innehålla samma lag i år som den gjorde förra året.
Förra säsongen bestod kvalserien av: Södertälje, Rögle, Leksand, AIK, Växjö och Västerås.
Västerås är sedan länge borta från spel i kvalserien, men det är mycket troligt att övriga fem lag som fanns med i serien i fjol även gör det i år.
Rögle och Leksand är redan klara för kvalserien och efter förlusten mot Frölunda och Timrås vinst mot Färjestad, så är Södertälje det i praktiken också.
För AIK och Växjö räcker det med en seger i de två avslutande matcherna för att definitivt säkra en plats i kvalserien.
Vilket det sjätte laget blir är helt öppet. Kanske kan Mora komma ur formsvackan och ta sig till kvalserien.
Thomas Lind
En gång i tiden bildade Mikael Karlberg, Jens Nielsen och Stefan Hellkvist kedja i Leksand och bidrog starkt till att klubben, efter en ettårig sejour i allsvenskan, tog sig tillbaka till elitserien våren 2002.
I dag, åtta år senare, är läget förstås ett annat. Stefan Hellkvist fyller 40 om två månader och i onsdags gav han beskedet att matchen mot Almtuna på fredagskvällen blir hans sista.
Jag hade under torsdagskvällen ett mycket trevligt samtal med den alltid så sympatiske ”Loppan”, det smeknamn som Stefan Hellkvist haft hela sin karriär. Vi pratade förstås en hel del om hans år i Leksand och om flera av de mål som han, Nielsen och Karlberg gjort.
Karlberg och Nielsen är förresten på god väg att skjuta Ludvika upp i division 2. I onsdags var det gamla radarparet med och bidrog till 6–1-segern mot Häradsbygden hemma i ABB-hallen och efter matchen fick jag en pratstund med den, precis som ”Loppan”, alltid lika trevlige Mikael Karlberg.
”Va, är du här. Har du hittat hit till hockeyns bakgård” sa Karlberg och log, när han fick syn på mig utanför omklädningsrummet.
Glädjen att få spela tillsammans med Jens Nielsen och att hjälpa Christer Hjalmarsson, tränare i Ludvika och tidigare målvaktstränare i Leksand, fick Karlberg att falla för Ludvikas locktoner.
Men efter den här säsongen går nog Karlberg och Nielsen i ”Loppans” fotspår och blir hockeypensionärer.
Thomas Lind
Fick ett samtal med Peter Nordström efter matchen mot Bofors.
Trots pågående behandling av fysioterapeut Erik Nilsson ställde Peter upp för en stressad sportjournalist. Stort och respektfullt, Peter!
Slumpen gjorde att undertecknad även fick möjligheten avlyssna Peters och Eriks dialog om aktuell ligamentskada i Peters högerfot.
En märkbart frustrerad Peter Nordström fick några tröstande ord av "hälsoprofet" Nilsson.
"Nu när kvalserieplatsen är klar får vi mer tid över till att fixa din fot. Känslan är att det ska gå bra", signalerade Nilsson, och ilade vidare hemåt.
Bara att hålla tummarna för att Nilsson blir sannspådd. En fräsch Peter Nordström, och som kan gå för fullt i kvalspelet, är ett måste. Peter tillsammans med Pelle Prestberg och Jussi Pesonen är just en sådan där spetsformerad trio som ensamma kan avgöra viktiga kvalmatcher.
För att inte tala om Peter den stores kvalitéer i boxplay. Han kan verkligen konsten att "döda" motståndarlagets spel i numerärt överläge.
Krya på dig, Peter! Och förhoppningsvis var det bara en lättare uppfräschning Pelle Prestberg och Thomas Rhodin, vilka samtidigt med Nordström var på besök hos Erik Nilsson, var i behov av.
Per-Åke Granlund
Om du läser detta och det är torsdag kväll och klockan ännu inte hunnit bli 22.00. Se Sportnytt ikväll.
Linus Klasen, Södertäljes lagkapten och trollkarl, slog in en helt magisk straff som lurade Frölundas målvakt Johan Holmqvist långt upp på läktaren.
Jag har inte sett alla, men vågar ändå utbrista: Årets mål i elitserien.
Och skulle inte Sportnytt visa målet skulle jag vilja kalla det skandal.
Ronnie Carlsson
Det ringer ofta till tidningen. För det mesta handlar det om Leksand. Och ännu mer ofta är det folk som är irriterade. Allra helst på laguttagningarna. Och ännu hellre på att de unga inte får spela.
För ett par veckor sedan var det en läsare som tyckte att det verkade vara lätt att få jobb som sportjournalist på Dalarnas Tidningar för att vi inte ställde några kritiska frågor. Han frågade specifikt varför vi inte ställde några frågor om varför inte Jens Bergenström får spela. Jag svarade att jag personligen inte har ställt frågan därför att jag inte ser något konstigt i det. Bergenström skulle enligt ursprungsplanen inte ha kommit tillbaka förrän i februari, Leif Strömberg sade i höstas att han inte räknade med honom på hela säsongen.
Enligt personen skulle Bergenström, med kontrakt även över 2010/11, ”frysas ut för att säga upp kontraktet själv.” Efter förlustmatchen mot Borås i lördags kväll fick jag chansen till ett längre samtal med Strömberg – jag gillar de här samtalen, han säger väldigt mycket bra saker one-to-one, är inte alls så trubbig som kanske bilden av honom är – och eftersom vi jobbar på uppdrag av våra läsare så såg jag till att få saken ur världen. Det blev ingen tidningsgrej av det hela, så jag berättar storyn nu.
Bergenström har nyligen blivit pappa och fick därför stanna hemma från bortamatcherna mot Örebro och Borås och i stället träna med juniorerna. I höstas var det Peter Nordström som fick ledigt några matcher för att vara hemma med familjen, så man får väl säga att det här verkar stämma.
Vips var sedan ”Jensa” tillbaka i laguppställningen när kvalserieplatsen säkrades hemma mot Bofors i går. Det blev visst en assist till viktiga 2–2 och kanske ett tecken på att kvalserieformen är på väg. ”Vi har en öppen dialog med Jens. Han är inte i frysboxen. Killen har 'fysat' som ett monster, men han har stått stilla i nio månader. Det är inget hokus pokus. Ingen är gladare än Christer (Olsson) och jag om han kommer i fas till kvalserien,” sade Strömberg till mig i lördags.
Vad lär vi oss av detta? Det gäller att inte bara ställa de kritiska frågorna. När de väl ställs måste de vara underbyggda av fakta. Då har man nog chans att få jobb som sportjournalist på Dalarnas Tidningar.
Markus Josefsson
Här går Tre Kronors förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson till attack mot den svenska journalistkåren.
Jag var en av dem som kritiserade honom och jag står fast vid mina åsikter, trots att både USA och Kanada gick runt på fyra femmor. Både USA och Kanada hade en starkare trupp än Sverige, och det är inte så konstigt om du tittar på vilket underlag som finns för att ta ut en trupp. KHL närmar sig, men fortfarande är NHL världens bästa hockeyliga.
I NHL denna säsong finns 501 kanadensiska spelare, 189 amerikanska och 51 svenska. Det vore konstigt om inte nordamerikanernas bredd på toppen vore större.
Och med en svagare trupp måste man matcha laget hårdare när man möter de bästa för att ha en chans.
Att Bengt-Åke inte ens kan ta kritik från media efter det svenska fiaskot stärker bara mina åsikter att han borde avgå redan nu. Svensk hockey hungrar efter revansch. Men hur hungrig är en avgående Bengt-Åke?
För ett tiotal år sedan hade Leksand en fruktad förstakedja. JAS-kedjan.
Jens Nielsen, som ikväll spelar med Ludvika i den tidiga seriefinalen mot Häradsbygden i kvalet till division 2.
Anders ”Masken” Carlsson, som för längesedan lade skridskorna på hyllan och numera jobbar åt både Brynäs och Colorado Avalanche.
Stefan ”Loppan” Hellkvist, som idag släppte nyheten att han slutar. Jag har många fina minnen av denna kedja och personerna som utgjorde den.
Här är ett:
”Loppan” fick ett nytt smeknamn av Leksandssupportrarna då han lämnade klubben för spel i AIK. Det var i samma veva som Luis Figo lämnat Barcelona för spel i Real Madrid.
Under Mästarcupen i Norrtälje skanderade klacken således ”Figo, Figo, Figo” så fort ”Loppan” fick pucken.
Efteråt talade jag med honom och han ryckte på axlarna och skrattade. ”Det där bryr jag mig inte så mycket om. Jag vill vara professionell var jag än kommer och nu gör jag mitt bästa för AIK”, sa han.
Säsongen efteråt var ”Loppan” tillbaka i Leksand och hjälpte föreningen tillbaka till elitserien innan han blev utlandsproffs. På så vis tvättade han bort ”Figo-stämpeln” och vann tillbaka Leksandsfansens hjärta.
Kvällens matcher betyder ingenting. Eller allt. Beroende på vilken sida av myntet du vill titta.
Leksand är i praktiken klart för kvalserien. Mora är även i teorin klart för play off.
Men för Mora gäller det att skapa en vinnande trend efter segern mot Örebro senast. Det är oerhört viktigt att ha självförtroende och flyt med sig in i ett kvalspel.
För Leksand gäller det att vinna. Då kan det även bli teoretiskt klart med både kvalserieplatsen och seriesegern om Växjö tappar poäng borta mot Almtuna. Jag tänkte skriva att serieseger är t-o-t-a-l-t betydelselös, men å andra sidan är det prestige i att vinna. Några fördelar i kvalserien får laget däremot inte.
Och i poängligan ligger Pelle Prestberg och Örebros Conny Strömberg lika på 61. Det finns trots allt lite nerv i kvällens matcher.
Men oavsett hur det går ikväll blir det play off i FM Mattsson arena och kvalserie i Ejendals. Och poängligan kan svänga ett par gånger till under de tre omgångar som återstår.
Guld till Kanada. Silver till USA. Brons till Finland. Både på herr- och damsidan.
Precis som jag förutspådde i torsdags.
Ibland har man tur. Synd bara att jag inte satsade pengar på det.
Jag såg de två första perioderna av Damkronornas bronsmatch mot Finland och spelade in resten. Fick ett sms att matchen var slut (den eftersändes på tv) och orkade helt enkelt inte hålla mig vaken längre.
Så här tycker jag damhockeyn har utvecklats sedan senaste OS i Turin 2006.
Säg att de sämsta nationerna tagit ett steg framåt.
Då har Sverige tagit två.
Finland har tagit tre, fyra steg framåt.
Kanada och USA ett tiotal.
Damkronorna hänger inte med i utvecklingen och därför känns det naturligt att Peter Elander, som varit förbundskapten sedan 2001, nu kliver åt sidan.
Dessutom, och det är viktigt att komma ihåg, är svensk damhockey mitt i en generationsväxling. De äldre har blivit för gamla och de yngre är inte tillräckligt starka ännu.
Klara Myrén från Gustafs och Cecilia Östberg från Leksand, båda födda 1991 och LIF-spelare, är exempel på det senare.
Båda var anonyma i första perioden. I den andra var Klara alldeles för snäll vid Finlands 1–0-mål då hon förlorade kampen vid sargen och sökte sig från situationen istället för att ta en ny kamp. Men hon spelade upp sig efter det misstaget.
Cecilia trampade på duktigt och visade att hon både är en av Damkronornas bästa skridskoåkare, men också att hon har speluppfattning.
Det är stor klasskillnad mellan de bästa i världen och Klara och Cecilia, men det behöver det inte vara i OS i Sotji om fyra år. Jag hoppas Damkronorna får en förbundskapten som tar damhockeyn på allvar och utvecklar spelarna, inte bara leder dem. Klara med sin storlek och Cecilia med sin snabbhet kan då bli riktigt, riktigt bra!
Dock står jag fast vid min åsikt, att om inte fler nationer utvecklar sin damhockey har grenen inget på ett OS att göra.
”Tyvärr tror jag inte Slovakien gör två så svaga insatser i rad och det kommer bli en riktig rysare i kvartsfinalen.”
Så skrev jag här i bloggen efter Slovakiens seger i åttondelen igår morse.
Men det blev ingen rysare. Visst, det var bara ett mål. Och visst, jag satt och hoppades att något skulle hända. Men Tre Kronor var aldrig riktigt nära att kvittera på slutet och slovakerna följde sin ”gameplan” till punkt och pricka och vann fullständigt rättvist.
Bengt-Åke Gustafssons mannar hade inget vapen att tränga igenom Slovakiens försvar. Och nu tycker jag han ska avgå i förtid.
Guld till Kanada. Silver till USA. Brons till Finland.
Ja, jag tror faktiskt det blir så på både herr- och damsidan...
Jag har många gånger reflekterat över hur många spelare som har hjälmen alldeles för löst, på alla nivåer.
Om du inte mår dåligt av blod, spana in tacklingen mot Färjestads Lubos Bartecko. Hade han haft hjälmen spänd ordentligt hade han kanske till och med kunnat spela mot Sverige imorgon bitti.
Alla har vi väl gått och väntat på torsdagsmorgonens kvartsfinal i OS mellan Sverige och Slovakien.
Men det var ruskigt nära en skräll. Norge pressade Slovakien och hade 3–3 när jag slog på tv:n i början av tredje perioden i morse.
Då slog han till, Miroslav Satan. Men det var också det enda vettiga Slovakien skapade under de 15 minuter jag såg. Norge däremot hade bra tryck och skapade några halvchanser.
Tyvärr tror jag inte Slovakien gör två så svaga insatser i rad och det kommer bli en riktig rysare i kvartsfinalen.
AIK: 2–3 och 1–4.
Almtuna: 0–5 och 1–3.
Malmö: 2–4 och 1–4.
Växjö: 1–3.
Leksands facit på bortaplan mot de allsvenska topplagen är rena skräckläsningen.
Sju matcher har inte gett en enda poäng i utdelningen och målskillnaden 8–26 talar sitt tydliga språk.
I den kvalserie, dit Leksand med största sannolikhet tar sig, lär laget få möta åtminstone två av de här lagen, kanske till och med tre eller samtliga fyra lag.
Därför bör de här siffrorna, åtminstone något, bekymra tränarparet Leif Strömberg och Christer Olsson.
Thomas Lind
Inte sedan 2002 har Leksand bortabesegrat Malmö under ordinarie tid.
Omgångens gästtippare Robert Nilsson tror på Leksandsseger. Han var själv högst delaktig i senaste bortasegern med två snabba mål. Det var också två snygga mål där Henrik Nordfeldt i sitt esse två gånger spelade fram.
Men... Det var längesedan nu. Helt klart är att Leksand sedan den där novemberdagen för drygt sju år sedan aldrig haft så bra chans som nu. Malmö är inte längre det superlag det en gång var och det ska bli mycket intressant att följa Leksands jakt på poäng.
Med sju matcher kvar av allsvenskan har Leksand ena skridskon i kvalserien, men frågan jag ställer mig är om backbesättningen håller klassen för att laget ska ta sig upp i elitserien.
Målvakten Jocke Eriksson har visat klassen så här långt och jag tror också att han pallar för trycket i kvalserien.
Forwardsbesättning har de spelartyper som krävs, från målskyttar som Pelle Prestberg och Jussi Pesonen till grovjobbare som Tomas Kollar och Jesper Ollas.
När det gäller backsidan är jag mer fundersam. Thomas Rhodin har efter en trög start på säsongen visat en stigande formkurva de senaste veckorna och blir en nyckelspelare, precis som Oliver Ekman-Larsson. Nyförvärvet Antti Hulkkonen är värvad för att vara en av lagets bästa backar, men det han visat hittills har inte imponerat på mig.
Kimmo Lotvonen var en klippa när han spelade för Leksand under senaste elitseriesejouren för fyra år sedan, men tenderar i dag att ha svårt att hänga med när tempot skruvas upp.
Stefan Lassen och Jean-Luc Grand-Pierre är stabila, men håller de i kvalserien?
Om drygt en månad har vi svaret på frågan?
Thomas Lind
Jag tänkte ju se Damkronornas första period mot Kanada sent igår kväll innan läggdags. Men... När Kanada gjorde 4–0 struntade jag i resten, och missade tio mål. Nio ytterligare för Kanada och ett tröstmål för Sverige. Min åsikt från i tisdags, att damhockeyn borde strykas från OS förstärktes bara av vad jag såg.
Men också för att Tyskland, i mina ögon, har ett underskattat landslag som inte varit så bra sedan 1980-talet då Västtyskland kunde utgöra ett hot mot Kanada, USA, Sverige, Finland, Sovjet och Tjeckoslovakien.
Det var en bra start och jag räknar med en ny seger mot Vitryssland på fredag kväll. Dock tror jag inte kulramen behöver dammas av då heller...
Kvällens inhemska hockey intresserar mig inte särskilt mycket. Leksand lär gå direkt till kvalserien och Mora får inrikta sig på play off. Borlänge och Hedemora ”spelar av” resten av sina säsonger.
Desto roligare med OS-hockeyn då.
För Damkronorna väntar prestigemötet med Kanada. Damkronorna har en egen slogan i detta OS: Ye SWE CAN. Det handlar om att Damkronorna tror sig kunna rå på Kanada i deras eget OS. Jag är dock tveksam till seger ikväll (halv tolv, svensk tid), men det är i alla fall första gången i turneringen som laget får motstånd värt namnet. Det är nu OS börjar för Damkronorna. Och tänk vad kul om nån av Leksandstjejerna Cecilia Östberg eller Klara Myrén (ursprungligen från damfotbollsmetropolen Gustafs) skulle få näta ikväll.
För Tre Kronor handlar det om första matchen. Tyskland står för motståndet och matchen börjar halv två (svensk tid) i natt. Tyskland och Vitryssland (på fredag kväll) ska städas av förhållandevis enkelt, men Tre Kronor brukar ha svårt mot sämre lag.
Första perioden av Sverige-Kanada blir dagens hockeybegivenhet för mig. Man måste ju sova också...
Efter de ojämna resultaten i damernas hockeyturnering i OS har debatten tagit fart.
Softboll har redan strukits till London-OS om två och ett halvt år av just den anledningen. Bandyn och innebandyn, för att ta två sporter som är stora i Sverige, har aldrig varit aktuella. Av just samma anledning.
Jag tycker det är kul när Damkronorna möter Kanada, USA eller Finland. Men det räcker ändå inte. Ska det finnas någon konsekvens ska damhockeyn sparkas ut. Så enkelt är det.
