Redan i unga år visade Mikaela sin talang för att springa fort och hoppa långt och som sjuåring började hon med friidrott i mer organiserad form i IK Heros.

– Det var en släkting till mig som tyckte att jag hoppade och sprang bra och borde börja med friidrott.

Fotboll stod också på programmet till en början, men det var ingen tvekan om vilken idrott som hon skulle satsa på.

– Mamma tyckte det var för mycket skador i fotbollen och sa till mig att jag fick välja mellan fotboll och friidrott. Friidrotten var mycket roligare så det var ett enkelt val.

Redan tidigt nådde Mikaela stora framgångar och i fjol var det dags att lämna moderklubben IK Heros för Falu IK.

– Vi tränar mycket hårdare här i Falun och så får jag träna mot tjejer som är bättre än mig, det är utvecklande.

Mikaela bor fortfarande kvar i Smedjebacken, men flyttar snart till Falun.

– Som det ser ut så kommer jag och två andra tjejer att dela en lägenhet här i stan.

På friidrottsbanan har Mikaela nått stora framgångar den här säsongen och utvecklingen har gått i en rasande takt.

På 200 meter blev det silver på USM för några veckor sedan, men det är framför allt på 400 meter, huvuddistansen, som de stora framgångarna kommit.

På USM sprang hon hem guldet i överlägsen stil och på stora SM i helgen blev det en femteplats.

Tidsmässigt har Mikaela sänkt sig från 58,92 i maj till SM-tiden 56,28. Med det är hon överlägset snabbast bland landets 16-åringar.

– Jag trodde inte det skulle gå så här bra och jag förstår nog inte hur bra jag är. Min tränare Björn Lindgren sa inför säsongen att målet var att jag skulle göra låga 58 på 400 meter, men det har ju gått mycket bättre än så.

I helgen är Mikaela uttagen i det svenska stafettlaget på 4x400 meter i Ungdomsfinnkampen.

Hon är visserligen ett år yngre än sina medtävlare, men faktum är att det bland 17-åringarna bara är en tjej, Betty Strandberg, som har en bättre tid på 400 meter i år.

– Men jag är nöjd med att få springa stafetten, det trodde jag inte. Det kommer att bli nervöst och får jag välja så vill jag inte ha första eller sista sträckan.

Framtiden är ljus för den 16-åriga tjejen från Smedjebacken och hon har både höga mål och fina förebilder som 400-meterslöpare.

– JEM för 18–19-åringar är väl ett mål de närmaste åren och två som jag ser upp till är Moa Hjelmer och Sanya Richards-Ross.

En europamästarinna och en olympisk mästarinna.

Något för Mikaela Johannesson att försöka nå upp till…