1.07,57 och Jennie Johanssons OS-dröm om en finalplats var krossad på ett brutalt sätt.

Därefter startade känslostormen.

Sveriges Television fick den första - och söndagens enda - intervju.

Så långt uppträdde hon samlat, men sedan blev det tyst från 24-åringen.

Till slut kom ett första tecken på twitter från Jennie Johansson:

"En kväll av tårar. Jag ville till finalen! Men livet går vidare och jag är så glad att jag har de bästa människorna omkring mig"

Nu berättar hon för DT-sporten om de tunga timmarna efter semifinalen på 100 meter bröstsim

– Efteråt... Alla tyckte så synd om mig och jag började tänka efter själv.

I försökspasset simmade Jennie Johansson på karriärens näst snabbaste tid.

Men i semifinalen hamnade hon i bakvattnet och 1.07,57 räckte bara till en slutlig tiondeplats.

– Som sagt, livet går vidare.

Någon bra förklaring till varför att hon inte lyckades prestera i karriärens viktigaste lopp kan 24-åringen inte ge.

– Jag är ju i bra form, och loppet kändes bra, men när jag tittade upp och såg tiden blev jag besviken, säger hon och fortsätter:

– Jag vet inte hur jag ska beskriva det. Jag har inget bra svar.

Visserligen ska Jennie ner i OS-bassängen ytterligare en gång.

På fredag ingår hon i det svenska lagkappslaget i medley.

Fast rösten avslöjar - det är inte riktigt samma sak.

– Det här har ju varit mitt stora mål, säger Johansson om finalmissen på hennes paraddistans.

OS är med andra ord i praktiken över för en av Dalarnas fem deltagare i London.

– I dag (måndag) känns det bättre även om det kommer att ta några dagar.

Och:

– Så småningom kommer jag tycka att det är fantastiskt att ha varit i en OS-semifinal. De flesta får ju inte ens chansen att uppleva ett OS. Det funkar... Livet går vidare, säger Jennie Johanson.