Nej, inte ens mot tabelljumbon Qviding, som svarade för en tapper insats, lyckades Brage vända den negativa trenden.

2-2 gav en futtig hemmapoäng och allt tyder på att det blir en tung och ångestfylld grönvit höstsäsong.

Det var Brages elfte raka utan vinst.

En klar missräkning för både tränare, spelare och inte minst de drygt 1 800 tappra som trots det ihärdiga regnandet och letat sig till Domnarvsvallen.

"Skriv att nu får det vara nog" sa en upprörd äldre herre.

"De är ett lag utan eget spel" menade en annan.

"Nu får spelarna skärpa till sig" hördes i kön vid utgången.

"Skicka hem tränaren (Hans Gren) till Göteborg" muntrades både här och där i regnet.

Alla är vi experter, alla har vi åsikter, och det är det som hör till i tider när segrar och förluster summeras.

Folk letar syndabockar och då är det lätt att sikta in sig på tränaren.

Jag själv är inget undantag. Ibland är jag på tok för snabb att plocka fram "tjära och fjädrar" när något går snett.

Vad Brage behöver i detta utsatta läge är en trygg befälhavare. Och även om jag fotbollsmässigt långt ifrån håller med Gren i laguttagningar, strategiska upplägg och annat, är det ändå viktigt att den person som ska leda Brage, ser möjligheterna till att förändra till det bättre.

Hade ett snack med tränare Gren efteråt mellan fyra ögon. Han har definitivt inte tappat tror på det han och spelarna gör.

"Brage ska spela i Superettan 2012, så är det bara" sa han med skarp blick och utan darr på rösten.

"På ett eller annat sätt" la han dock till.

För med sju omgångar kvar av serien tyder nästan allt på att Brage får kvala på senhösten.

Avståndet ned till 15:e lag Västerås känns, för stunden åtminstone, betryggande med åtta poäng.

Vad det i nuläget handlar om är att få ordning på alla hjärnspöken.

Även om både Gren och målskytten Johan Persson (säkerheten själv när han gjorde 1-1) viftade borta den mentala biten som ett problem är min fasta övertygelse att dåligt självförtroende, som leder till osäkerhet och en massa felbeslut spelarna inte gör normalt, är starkt bidragande till kräftgången.

Kort och gott - prestationsångest!

"Vi går till träningarna med ett leende på läpparna" menade Johan Persson.

Det tror jag inte på. Det är klart att käftsmäll efter käftsmäll sätter sig på psyket.

I Brages utsatta läge är det av än större betydelse att det finns karaktärsstarka individer i gruppen.

Jag hoppas att de tar ett kliv framåt när det behövs som mest...