Det var under torsdagen som Mikael Svensson skulle färdigställa familjens inglasade altan som olyckan var framme.

Några golvsocklar skulle kapas av med hjälp av en gersåg och inom loppet av några sekunder var årets fotbollssäsong över för Mikael Svenssons del.

- Rätt vad det var så försvann tröjan, sen åkte armen in i sågen, fortsätter Svensson.

Tryckförband lades på och med hjälp av sin sambo bar det av i ilfart till Falu Lasarett där han omedelbart togs om hand.

På plats kunde läkarna konstatera ett djupt sår, dock utan att några senor hade skadats.

Men självklart ändå en traumatisk upplevelse.

- Jag tittade ner i såret och såg senorna, otäckt när det går så djupt. Det känns inte bra.

Operationen tog ungefär en och en halv timme och verkar, i inledningsskedet, ha varit lyckad.

- I dag kan jag röra fingrarna, handen och har lite känsel. Jag har haft en jädra tur som inte kapade av alltihopa. Jag kunde lika gärna ha haft handen i en påse.

För Mikael Svenssons del handlar det nu om återbesök nästa vecka och i första hand två veckors sjukskrivning.

Trots den otäcka olyckan har han dock ändå inte helt släppt tanken på att komma tillbaka till fotbollen redan den här säsongen.

- Med den smärta som jag har nu så tror jag inte det. Spelar jag någon mer match i år är det en bonus.

Och för Ludvikas del, som krigar för att klara nytt kontrakt, till division 3 kom Svenssons skada så olyckligt den bara kunde göra.

- Det känns jobbigt med tanke på den situation vi befinner oss i. Vi måste nog ha tre segrar på de fyra matcher som är kvar. Frustrerande nu när jag inte kan vara med och bidra, det är lite så tankarna går nu när jag fått lite distans till skadan.

Och så går tankarna till familjen innehållandes sambo och ett barn.

- Man känner sig splittrad, jag har familj och ett barn som ska skötas.