Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag har hittat rätt"

/
  • Satu Sundström i skolträdgården på högskolan i Falun där hon arbetat och stortrivts sedan 2001.

Hon ville absolut inte flytta till Falun och Svärdsjö, men nu kan hon inte tänka sig att flytta därifrån.
– Jag trivdes jättebra från första stund, säger Satu Sundström som nu fyller 60 år.

Annons

Satu är född i Malmö och uppvuxen i Norrköping. Hennes föräldrar kommer från Finland, därav namnet Satu som betyder saga på finska. Större delen av sitt vuxna liv har Satu bott i Uppsala där hon arbetade som bibliotekarie på universitetsbiblioteket.

Att hon hamnade i Falun beror på att hennes man Bo G Jansson fick jobb som lektor på Högskolan Dalarna.

– Vi pendlade hit och dit ett tag, men det blev för krångligt, förklarar hon.

För att de skulle få ett fungerande liv tillsammans gick Satu motvilligt med på att flytta till Dalarna. Hon fick också jobb på högskolan, som projektadministratör vid Pedagogiskt utbildningscentrum Dalarna, och paret köpte en villa i Svärdsjö.

Det visade sig att flytten blev något av det bästa Satu gjort.

– Jag har lärt känna så många trevliga, intressanta och kunniga människor, både på jobbet och privat.

Satu, som aldrig tidigare bott på landet eller varit engagerad i föreningsliv, säger att hon "kastade sig" in i föreningslivet i Svärdsjö och är numera en riktig föreningsambassadör.

– När man engagerar sig lär man känna människor man annars aldrig skulle få träffa. Man får vara kreativ och göra saker tillsammans, vara en del av ett sammanhang. Det är fantastiskt stimulerande

Svärdsjö intresseförening och Kråkans kultur- och teaterförening, som de sista åren satt upp Gustav Vasa i Svärdsjö, är två föreningar hon ägnat mycket tid åt. Hon sitter också i styrelsen för Dalarnas konstförening, jobbar som funktionär vid Bingsjöstämman och engagerar sig via jobbet i film och böcker.

Satu tycker det är synd att allt färre engagerar sig föreningslivet.

– Man får så otroligt mycket tillbaka, men jag kan förstå att det är svårt när man till exempel är småbarnsförälder och har fullt upp ändå.

Ett annat intresse är att skriva: dikter, essäer, noveller, spalter och artiklar i olika tidningar och programblad. Att skriva har hjälpt Satu genom olika kriser, som när hon för några år sedan fick bröstcancer. Att berätta om hur man kan ta sig ur svackor är något hon skulle vilja skriva om för att inspirera andra i liknande situationer.

– Eftersom jag varit med om det själv så skulle jag vilja dela med mig av hur man kan göra när det bara är svart, var man kan hämta stöd och hitta ljuspunkter. Men det måste vara roligt också.

Vilka är dina ljuspunkter?

– Människor, kreativa projekt, mina älskade katter och min man, säger Satu och ler med både ögonen och mun.

– Jag är himla glad att jag fortfarande är så kär i min man efter 36 år. Det är så härligt att få leva i en bra relation.

Annons
Annons