Jupynt från förr hos Anderssonskans Kalle
Dörrklockan klingar, den röda skylten med vit text God helg välkomnar och på bordet rakt fram ligger de första kulörta kulorna i ett mässingsfat - stora och röda likt juläpplen.
Att stiga in i butiken Anderssonskans Kalle i Leksand är som att stiga in i en annan värld - just nu är det julgranskulornas värld.
Relaterat
Fakta
Jenny Andersson
Ålder: 38 år
Yrke: Butiksägare och kreatör
Bor: I Leksand
Familj: Särbo
Intressen: Gamla saker, ishockey, hundar och att vara kreativ - "grejar så ofta jag kan med mitt gamla hus!"
Favoritjulpynt: Amerikanskt- och tyskinspirerat pynt med glas-stavar, pärlor och glitter från slutet av 1800-talet och början på 1900-talet.
De röda julgranskulorna innanför dörren är bara början. I pappkartongen bredvid med texten "Larsson och söner - choklad romflaskor" finns persikofärgade skapelser försiktigt nedlagda i facken med silkespapper omkring.
Bordsgrannen hattasken för tankarna till pirater och skattkistor med alla sina guldkulor under locket och på andra sidan butiksgången - som slingrar sig likt en stig i skogen - står kartongen med koboltblå julgranskulor.
Så fortsätter det - rosa druvklasformade kulor från Ryssland, skogsgröna polska, flerfärgade runda, ovala avlånga från Tyskland och orangea eldklotsliknande varianter bland hemvävda örngott i skyltfönstrets röda säng.
Ända fram till disken där Jenny Andersson håller på att slå in paket dyker det upp julgranskulor i alla färger och former.
– Välkomna! Det är jag som är Andersson och jag är nästan lika busig som Kalle, säger Jenny med ett stort leende.
I två år har hon haft sin butik i Leksand - tidigare fanns hennes verksamhet i tio år i Askersund vid Vätterns norra strand. Men efter att ha gått på Entreprenörskolan i Leksand så bytte hon insjö och finns nu alltså vid Siljans södra strand.
– Det finns en speciell kreativ atmosfär här som passar mig och min butik perfekt! berättar hon.
– Min idé är att det ska kännas hemtrevligt när man kommer in i butiken. Jag vill inspirera folk så de tänker: "Men sådär skulle jag också kunna göra hemma hos mig!" Kanske har man egna saker att jobba med, eller så hittar man vad man söker här i butiken.
Och det är det också många som gör - även om de flesta som är födda på 1940-talet tycker att det hon har är skräp.
– Men de som är födda på 1960- och 1970-talen hittar många fynd och upplever en nostalgitripp när de kommer in hit. De som är födda före 1940 få också många minnen, men de handlar inte utan berättar i stället om sina upplevelser och det är också mysigt.
– Självklart är det här en butik - men det finns inget köptvång! Man får gå in och bara titta och prata lite också.
Så här i juletider får Jennys egen kreativitet fritt utlopp i butiken i takt med att kartongerna bärs in från förråd och vind. Redan den första november börjar hon plocka upp allt från blänkande julgranskulor, egenhändigt gjorda ljuskronor med hållare från tiden då ljusen i granen var av stearin, juldukar, rönnbär på tråd, pepparkaksformar med prismor och pärlor, änglabokmärken med ram av glitter och julstrutar av notblad. Listan kan göras lång.
– Jag har gjort det till lite av min grej att sträcka ut julperioden i butiken - därför har jag juldekorerat från november till sista januari. Dessutom finns det alltid -oavsett årstid - en jullåda med kulor för den som är samlare, säger Jenny.
Allt i butiken är minst 40 år gammalt - oavsett om det handlar om färdigt pynt som de gigantiska takgirlanderna från 70-talet samt det amerikanska glittret från 1960-talet som fortfarande ligger kvar i originalkartongen.
För Jenny - hon är tjejen som redan som femåring hade en stor fascination för gamla saker.
– Jag växte upp i Åhus i Skåne och följde ofta med mormor och morfar både på loppisar och till soptippen. På den tiden var soptippen rena fyndplatsen och jag hade alltid med mig fler saker hem än dit, berättar hon och fortsätter:
– Samma sak var det om grannen skulle kasta grejer, då var jag där och "räddade" det mesta.
Och så är det än i dag - Jenny räddar det som många väljer bort. I dag är det dock loppisar, auktioner och köp direkt från privatpersoner som fyller på lagren.
– Jag kan bara inte förstå varför folk slänger saker som andra kan ha nytta av eller som kan användas till något annat - som den här capen till exempel och den här klänningen, visar hon.
Axelcapen är en före detta damkappa och barnklänningen är gjord av slitstarkt madrassöverdragstyg med den klassiska "rosen" - ett mönster som här om året återkom i nyproduktion. Två klädesplagg som nu har fått ny design tack vare Jenny och hennes symaskin.
Var hittar hon då sin egen skaparådra?
– Jag vet inte riktigt - jag har alltid varit väldigt kreativ och har lätt att se nya användningsområden för gamla saker. Det är också därför som jag valt att kalla butiken Anderssonskans Kalle - förutom att jag gillar de gamla filmerna.
– Namnet ger mig en frihet att pröva mina idéer som hänger ihop med butiken men ändå inte är antikhandel.
Ett exempel på en sådan idé är de pysselkvällar som hon ordnar vid sex tillfällen fram till jul.
– Jag började så smått förra året och det slog väl ut. Det handlar om julpyssel för vuxna med gammalt antikt material som jag plockar ihop här i butiken och sen får man fria händer att skapa efter eget huvud eller så kan man inspireras av mina grejer.
Till sist - med en hel butik fylld av jul i flera månader - hur mycket julpyntar du i ditt eget hem?
– Inte så mycket - jag önskar att jag hann med mer. Men en sak har jag alltid - en kraftig bordsgran som orkar bära alla mina privata underbara gamla julgranskulor. Utan den blir det ingen jul!
Säger Jenny Andersson i Leksand - hon som har nästan lika mycket bus i blicken som Anderssonskans Kalle!
Mer om butiken i Leksand kan du läsa på www.anderssonskanskalle.se










































