Ett hus med utsikt Här trivs Håkan och Pia så bra att de inte ens vill resa bort på semester
Slår man sig ner i soffan hemma hos Pia och Håkan Bodare i Liljesund är risken överhängande att man aldrig mer vill kliva ur den, åtminstone om man är naturälskare.
Utanför det drygt 20 kvadratmeter stora fönsterpartiet fångas panoramabilden av sjön Liljan, rogivande, helande med magnifika färgskiftningar.
Det just beskrivna skapar ett delikat problem:
– Jag vill inte åka bort på semester någonstans, säger Håkan.
Relaterat
Fakta
Här bor vi
Pia Larshans-Bodare, 54, och Håkan Bodare, 61 samt katterna Kungen och Silvia
Jobbar med: Pia arbetar på socialförvaltningen i Falun som enhetschef inom LSS. Håkan äger och driver företaget Protex
Fritid: Båda ägnar sig åt körsång i olika konstellationer och gillar teater. Håkan är just nu med i teaterföreställningen Spelman på taket där han gestaltar tiggaren Nahum, där av det vilda skägget.
Huset: Arkitektritat hus framtaget av Boro som står placerat drygt tio meter från strandkanten till sjön Liljan. Att få bygglov var inte några problem eftersom bastustugan redan stod där. Huset var ritat i 60-moduler vilket gjorde att kostnaden inte särskilt mycket högre än ett standardhus. Boytan är 160 kvadratmeter med öppen planlösning . Full takhöjd ger bra akustik när Pia och Håkan bjuder hem folk till körövning.
Håkan Bodare och hustrun Pia Larshans-Bodare har helt enkelt landat i sitt paradis. Båda är mycket förtjusta i musik och för en tid sedan åkte paret till New Orleans för att delta i den gigantiska musikfestival som arrangeras där. Ett Eldorado för musikälskare.
– Till och med då längtade jag hem, det säger väl det mesta, säger Håkan och ler nästan lite uppgivet.
Det är en rad tillfälligheter som ledde paret till nuvarande boplatsen i Liljesund som ligger mitt emellan Falun och Borlänge. 2003 bodde de i hus i Norslund i Falun och var på jakt efter ett sommarställe, helst sjönära. De hade funderingar på att lägga ett bud på en stuga i Storsund när en av Pias kollegor berättade att det fanns en bastustuga till salu i Liljesund.
– Pia ringde till mig och jag ringde till mäklaren som sa "den är nog nästan såld". Ingenting var skrivet så jag frågade om jag fick komma och se den. Vi åkte ut och det visade sig att säljarna inte hade fått vad de begärde. Jag sa till mäklaren på bryggan där vi stod att han skulle hälsa ägarna att vi ger det de begär. I dagens värde handlade det om några tiotusentals kronor mer.
Av olika anledningar drog affären ut på tiden men i slutet av 2003 hörde mäklaren av sig och undrade om de stod kvar med sitt bud vilket Håkan och Pia självklart gjorde. Första åtgärd blev att få dit ett dass och bryta väg ner till stugan. Håkan inredde ett litet kök och bastustugan blev beboelig.
– Där bodde vi så mycket vi kunde. Så småningom kände vi att det var här vi ville vara, fast sönerna tyckte att det bara var ödemark, säger Håkan med ett skratt.
Det var Liljans vattenspegel som drog och lockade.
– Det är ju så med vatten, man jobbar och sliter som tusan och så kommer man hem och då har vattenytan en märklig effekt på en. Från att vara upphiad och stressad så blir man alldeles kolugn när man sätter sig och tittar ut över vattenytan.
Ett arv kom lägligt och så hade de huset i Norslund de kunde sälja.
Funderingarna kom, vad skulle de bygga för hus? Den kilformade tomten gav lite besvär, hur skulle huset placeras? Håkan och Pia hade någon idé om att ställa huset med gaveln mot vattnet för att få entrén mot infarten.
– Jag har en god vän som heter Jan Ouchterlony som är arkitekt, han kom hit och vände på allting. Han tyckte att "ni kan väl ha ingången på sidan och vill ni ha högt i tak så varför inte dra tillbaka, det behöver inte vara hela utsprånget och sätt fönster på hela väggen". Det blev ju ja på alla förslagen.
Utifrån en skiss ritad av arkitekten fick Håkan hjälp av en annan vän att hitta ett lämpligt husföretag.
– "Borohus blir bra" sa han så vi skickade ritningen och begärde en offert. Det såg bra ut och vi bestämde oss för att bygga.
Nu när de tagit kostnaderna för egen vattenbrunn, egen värmebrunn och eget reningsverk som delas med grannarna, så är kostnadsskillnaden mot förra boendet marginell.
Vi tittar ut genom det fem meter höga fönsterpartiet och ser Liljans vattenspegel, Håkan konstaterar:
– TV:n åker på rätt sällan, man umgås mer, vi sitter här och äter middag och pratar.
Fönstret skiljer dem från de kyliga vinterstormarna som när de blåst över lämnar en total stillhet.
– Övrig tid på året förstärks årstidsskiftningarna, ljuset kommer hela tiden på ett annat sätt. Toppen kommer under sommaren när solen går ner. På kvällen alldeles innan den går ner kan man inte skilja på horisonten. När solen gått ner är vattenytan till en början rödaktig, sedan blir det guld, sedan silver, sedan platina och så kommer det lite skuggning. Det händer något hela tiden.
Utanför fönstret kan Håkan och Pia också följa ett rikt fågelliv med många olika arter, där finns den ovanliga lärkfalken, storskrake, småskrake, lom och kanadagäss.
– Ute på udden häckar lärkfalken och vi kan se hur lommen stöter fisk upp mot grundet innan de börjar storfiska.
Ute på naturtomten, som ligger helt ogenerat, finns lingon, blåbär och kantareller.
– Man vill inte ens åka i väg på semester, det kan bli någon tredagarstripp. Och vill vi till sommarstugan så är det bara att gå åtta meter, säger Håkan Bodare.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 18 nov 2011 11:34 xhasox (Ej registrerad)
Fantastiskt vackert hus!! :)
Skrivet 17 nov 2011 08:47 Ann (Ej registrerad)
Att man inte vill åka bort på semester är väl det bästa beröm ett boende kan få. Ett fantastiskt hus!