Gammalt återanvänt tyg blir nya favoriter
Relaterat
När vi får kläder till vårt projekt så plockar vi ur det som är helt och skickar det vidare till insamlingar, berättar Gunhild Frimodigs. Foto: Mattias Nääs
Christina Persson i sin jeanskappa av sex byxben. "Den ser svår ut att göra, men det är egentligen bara raka sömmar" berättar hon. Foto: Mattias Nääs
Favoritkavajen som blivit lite trång fixas till med en kil och några knappar och vips har det blivit ett helt nytt plagg.
Jeans är både slitstarkt och vackert och fungerar som material till nästan allt man kan tänka sig att göra. Foto: Mattias Nääs
Foto: Mattias Nääs
En tråkig kort ärm kan med saxens hjälp bli en tuff och udda detalj som lyfter ett helt plagg. Här heter idékläckaren Meit Henriksson. Foto: Mattias Nääs
Av spillbitar kan det bli tjusiga och praktiska knappnålsmöss. Foto: Mattias Nääs
Garderoben blir både unik och ny när återbrukargänget låter fantasin flöda. Foto: Mattias Nääs
Kläder, gosedjur, väskor, lapptäcken, knappnålsmöss... bara fantasin sätter gränser när Christina Persson, Sofia Angel, Meit Henriksson, Kerstin Alderberg, Gunhild Frimodigs och Marianne Sellner ägnar sig åt återbruk. Foto: Mattias Nääs
Re-duce, re-use, re-design och re-think eller om vi tar det på svenska; minska, återanvänd, designa om och tänk om. Det är ledorden för den som både vill värna miljön OCH ge utlopp för den egna kreativiteten.
- Det textila sopberget är det största sopberget i världen. Vi slänger ofantligt mycket kläder och det mesta är det inget fel på, säger Meit Henriksson som precis som de andra i gruppen tycker att miljöaspekten är en viktig del i återbruket.
- Det är så mycket gifter i dagens tyger att man behöver tvätta ett plagg minst tio gånger för att få det giftfritt. Det är en av anledningarna till att jag rekommenderar återbruk av speciellt barnkläder, fortsätter Meit.
- Sen får man inte glömma att man sparar pengar också, säger Christina Persson som alltid sytt och sytt om både till sig själv och barnen.
- Låter man dessutom barnen vara med och bestämma hur kläderna ska se ut blir det ännu bättre.
- Roligt är också att många ungdomar vill haka på och sy om och designa egna kläder, fyller Sofia Angel i.
Hon jobbar på Studiefrämjandet i Leksand och har själv lett en kurs och också fått "känna på" den ekonomiska fördelen med återbruk.
- Jag har massor med häftiga kläder i garderoben som ingen annan har. Till exempel en kjol av pappas gamla slipsar. Samtidigt köper jag inte alls så mycket nu och det ger mer pengar till annat, berättar Sofia entusiastiskt.
- När vi får kläder till vårt projekt så plockar vi ur det som är helt och skickar det vidare till insamlingar, berättar Gunhild Frimodigs.
- Men när vi går igenom det som är kvar är vi som barn på julafton! Vänder och vrider för att se vad det kan bli.
Bland gruppens skapelser finns en jeanskappa av sex par jeansben, en solklänning av en gammal städrock, en klänning i medeltida stuk av gardiner och draperier, en älsklingskavaj med snyggt utlägg i ryggen, ett jackfoder fick nya ärmar och blev en helt ny jacka, pappas slipsar och en mudd = tuffaste kjolen, knappnålsmöss i massor och jeansgosedjur - för att bara nämna något!
- Det enda man ska tänka på när man syr i jeans är att ta de mjukslitna delarna till barnkläder och gosedjur, tipsar Christina Persson.
- Fakta: Historiskt återbruk
- Förutom att sy om och ta hand om de egna favoritplaggen så uppmanar kvinnorna i Leksand alla att ta vara på den historia som finns i syskrinen runt om i hemmen.
- Spara de knappar som mamma och mormor sparade! De och spetsar mm är ett kulturarv som bara slängs i dag.





























