Klimatsmart villa håller tätt
Relaterat
Parstuga. Den lilla glasverandan kommer att fungera som en luftsluss, när den har fått dörr, som en gammaldags kallfastu. Foto: Lars Dafgård
Tvättstugan blev mer teknikrum, det är Maja lite missnöjd med. Här finns ventilationsanläggning, solfångarpanel och 700-liters vattentank. Foto: Lars Dafgård
I badrummet finns värmeslingor i golvet. Foto: Lars Dafgård
Blommande. Tjocka väggar ger djupa fönsteralkover som är lätt vinklade utåt, inåt rummet. Treglasfönstren med argongas emellan kommer från SP-fönster i Edsbyn. På de låga taken växer sedum-växter som är extremt tåliga. Foto: Lars Dafgård
Tjockt tak. Takfönstret fungera som en skorsten om det blir för varmt. Foto: Lars Dafgård
Kök. Lampor, ljus och kroppar värmer huset. Solfångare och elpatron värmer vattnet. Foto: Lars Dafgård
Tätt. "Vi är ju energiintresserade, och egentligen är energisnålt ganska självklart. Egentligen är det inget märkligt med byggtekniken, utom att snickaren måste vara så noggrann" säger Maja Gilbert. Braskaminen hör egentligen inte hemma i ett passivhus som värms hushållsapparater, belysning, sol och kroppsvärme. Foto: Lars Dafgård
En vanlig villa drar i snitt 25 000 kilowatttimmar om året i uppvärmning. Det här huset ska gå runt på knappt en tredjedel, inklusive hushållsel och varmvatten.
Grovt räknat sparar paret Gilbert-Westholm runt 15 000 kronor om året med dagens energipris.
- Vi valde energisnålt, i stället för att grubbla över energikällor, säger Maja Gilbert.
Idén kom med arkitektfirman Efem i Göteborg där Eriks syster Helena Westholm är arkitekt.
Passivhus, kallas konceptet, eftersom det inte förekommer någon aktiv uppvärmning med radiatorer, förutom ett element i ventilationssystemet. Huset värms av kroppar, lampor, kylskåp och andra maskiner.
Faluborna har dock inte följt passiv-mallen till punkt och pricka. Huset mer fönsteryta än vad som är norm i sådana här hus, för utsiktens och ljusets skull. Men det kompenseras med en braskamin, Maja gillar att elda med ved.
Tillsammans med snickaren Lasse Roddar for de till Värnamo för att studera byggtekniken. Liknande hus finns i Lidköping och på Öland, men Faluhuset är det hittills nordligaste.
- Vi får se hur det går i vinter, säger Maja Gilbert.
Gamla kåken på 200 kvadrat blev för stor när de tre barnen flyttat hemifrån. Det nya huset är 140 kvadratmeter stort, fortfarande rymligt, med plats för återvändande avkomma.
Maja Gilbert och Erik Westholm har inte flyttat långt, de fick bygglov på en tomt bara hundra meter från förra huset.
Bygget är bara nästan klart, det började för ett år sedan. Eftersom täthet är viktigt så var det noga att hålla fukten borta. Hela vintern har snickarna arbetat i ett stort tält.
Tätt är det alltså, huset. Tilluften värms av frånluften genom en värmeväxlare, 87 procent av värmen i utluften återvinns.
Blir det inte instängt?
– Nej, inte alls, säger Maja. Ventilationen går ju att anpassa.
Vattnet värms med solfångare på 7,5 kvadratmeter. När solen sviker finns en elpatron.
De halvmetertjocka väggarna ger djupa fönsteralkover.
- Hjälp, tänkte jag först, det blir som gluggar. Men det blev fint, nu är jag väldigt förtjust, säger Maja som föreställer sig behagfullt sittande, blickande ut, lite Jane Austen-aktigt. Men först måste hon få in hurtsar och skrivbord så att hon har någonstans att lägga alla papper.
Vad finns det i väggarna då?
Jo, ytterst 8 centimeter cellplast, gips, 17 centimeter mineralull, fuktspärr, 8 centimeter cellplast, 7 centimeter mineralull och innerst gipsplattor eller plywood.
Det får inte finnas några onödiga köldbryggor. Plasten i ytterväggarna är viktig, sammanlagt får det bara finnas motsvarande en handflatas hål i den, i hela huset. Vid vanliga byggen brukar man nita fast med häftklammer vid fönstren, men inte här. Avancerade vikningar och dubbelhäftande tejp måste till för att undvika hål.
Eftersom ingenting får dras genom ytterväggarna i onödan så gällde det att tänka till innan bottenplattan göts. Alla ledningar bildar ett intrikat mönster i husgrunden.
Jodå, taket är tjockt också, hela 60 centimeter. Efter första köldknäppen kunde Erik belåtet konstatera att huset i alla fall inte läckte värme. Det var det enda taket där frost glittrade i morgonsolen.
Huset är egentligen byggt som en gammal parstuga, förutom sovrum och vardagsrum som sticker ut som envåningsklossar.
Ovanpå de låga taken har Gilbert-Westhom testat ännu en ovanlighet - sedum-växter som är extremt tåliga. De hör inte till det energisnåla konceptet, men snyggt är det när de blommar i gult och vitt. De kommer i fyrkanter med filt i botten och tre centimeter jord, förhoppningsvis så lite jord att björk och annat inte får fäste.
Merkostnaden för energilösningarna har de inte räknat ut än. Man brukar räkna med runt 100 000 kronor mer än ett traditionellt hus, men då de ju betala för rördragningar, element och andra energiinstallationer.
En forskare i Lund körde huset i simulator och konstaterade att sovrummet skulle bli det kallaste rummet. Men en hund skulle jämna ut temperaturen.
- I värsta fall får vi väl sätta in en kupévärmare, säger Maja.
Vi säger hej, och hon konstaterar att man måste tänka på hur man beter sig i ett passivhus. Att stå och prata med ytterdörren öppen är inte att tänka på under vintern, ingen termostat slår ju på när värmen försvinner.
- Fakta: passivhus
- Passivhus brukar man kalla hus som är så välisolerade att nästan bara hushållsapparater, belysning, sol och kroppsvärme behövs som värmekällor.
- Tumregeln är att isolera först och lösa uppvärmningen sedan.
- Det finns ännu ingen godkänd definition av passivhus men ett förslag är att ett småhus ska förbruka högst 12 watt per kvadratmeter för att hålla 20 grader den kallaste dagen.
- Byggnormen ska vara 130 kilowatttimmar per kvadrameter och år i Dalarna, inklusive varmvatten
- Fönsterarean i mallhuset motsvarat 15-17 procent av golvarean.
- Huset kräver minst dubbelt så tjock isolering som vid vanligt byggande.
- Ett passivhus är fyra gånger tätare än byggnormens krav.



























