Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Vi har ett moraliskt ansvar för invandringen och måste anpassa därefter

+
Läs senare
Ledare

Fyra miljoner människor har nu flytt Syrien. Mer än sju miljoner syrier är internflyktingar inom landet. I Irak har IS framfart tvingat mer än tre miljoner på flykt och antalet flyktingar i världen är nu de högsta någonsin.

Detta är en av anledningarna till att vi numera knappt tycks prata om något annat än invandring. En liten del av dem tar sig nämligen till Sverige, enligt Migrationsverkets prognoser omkring 80 000 människor under 2015.

Det är förvisso en liten andel, och alla som vet hur Bashar Al-Assad i Syrien gasar ihjäl sin egen befolkning och hur IS halshugger, tar barnsexslavar och försöker utrota hela befolkningsgrupper inser förhoppningsvis att det enda moraliskt rimliga är att, som Fredrik Reinfeldt sade under valrörelsen förra året, öppna våra hjärtan.

Ändå innebär det reella utmaningar för Sverige. Vi har svårt att få tag på akuta flyktingboenden, vilket skapat en oseriös månglarmarknad för Bert Karlsson och andra. Vi har en underfinansierad byråkrati som inte hinner ratificera utländska betyg så att syriska tandläkare och sjuksköterskor kan jobba. Vi har problem med SFI, med kommuner som inte hinner ordna skolplatser för alla nyanlända barn. Vi har svår brist på vanliga bostäder, särskilt där det finns jobb.

Det sista är inte bara ett problem i relation till invandringen utan hotar tillväxten och välfärden för alla svenskar. Inte heller är det enbart ett problem för integrationen att vi i Sverige har så få ingångsjobb, enklare jobb med lite lägre lön som kan utföras av någon som kanske ännu inte kan språket, eller som ännu inte har orkat gå ut skolan eller försöker komma tillbaka från utanförskap.

Däremot blir problemet mer akut nu. Vi måste våga bygga nya koalitioner, svälja en del obehagliga kompromisser.

I vanliga fall när högerskribenter säger att vi måste våga tala allvar om invandring menar de att de vill minska den. Det säger inte jag. Det moraliska ansvaret är att försöka rädda så många människor som möjligt undan krig och fasansfullt förtryck.

De kompromisser jag menar kommer efteråt. Kanske måste en vänsterliberal som jag svälja lägre ingångslöner och större ojämlikhet, fast det tar emot. Kanske måste högerliberaler svälja mer pengar och makt till kommunerna för att till exempel klara skolan och den sociala sammanhållningen. Borta från skyttegravarna kan man se att KD:s och M:s olika förslag om skattebefrielse i början av yrkeslivet kan underlätta fantastiskt på väg in i Sverige, och att regeringens tanke om statligt primäransvar för flyktingboenden både skulle spara och förenkla. Vi måste nog också både avreglera bostadsbyggandet och öka de offentliga investeringarna i såväl bostäder som annan infrastruktur.

Det här är en av vår tids viktigaste frågor, och skiljer ut sig i det att den direkt påverkar människors liv och död. För att rädda liv måste vi sluta prata om invandringen. Vi måste börja göra konkreta förändringar, för att kunna ta maximalt ansvar.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons