Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Vi behöver trilla och slå oss

Ledare

Varför ska småungar envisas med att klätta upp för rutschkanor? muttrade jag där jag satt jämte de andra föräldrarna på övervakningsbänken vid lekplatsen. Bara trött gnäll, men i själva verket är det en bra fråga. Naturligtvis måste det finnas en anledning att barnen prompt vill köra mot enkelriktat i klätterställningarna. Finns det ett tak på lekstugan är det dit de ska klättra.

På de nya lekplatserna är rutschkanorna ofta stora plåttuber, som ventilationsrör som ungarna åker ned genom. Fast det gör de knappt. De små anarkisterna klättrar upp ovanpå rören istället. Fastän fabrikanten har varit förutseende och satt dit en liten stiliserad förbudsskylt för att sätta stopp – ett överkryssat streckgubbsbarn. Tänk om någon trillar och slår sig. Från övervakningsbänken ropar vi förmaningar. Inte klättra mot åkriktningen! Ner från taket!

Jag kan inte minnas en enda förbudsskylt eller uppsatt säkerhetsföreskrift från lekplatserna när jag var barn. Ingen övervakning heller. Men nu är sanden ersatt av en läbbig gummimatta som säkert följer tio olika ISO-standarder och är utformad för att förhindra skrubbsår och hålla katterna borta. Hela installationerna skriker av EU-direktiv och välmenande dumhet. Så ser alla nya lekplatser nästan precis likadana ut. Undrar om det ens finns mer än en fabrikant i Europa.

Mitt svar på varför barnen alltid vill klättra upp för rutschkanorna är enkelt. De är uttråkade. De enda möjligheterna som finns till oväntad, improviserad lek i den där madrasserade miljön är att kliva av banan, klättra ovanpå och köra åt fel håll. Inte konstigt att det är det som känns kul.

Strävan efter den riskfria barnmiljön eldas på av en olycklig växelverkan mellan nervösa föräldrar och publikmaximerande medier.

Härom året hävdade TV4 i Kalla Fakta att förskolan skulle vara en riskabel miljö som skickar drivor av barn till akutmottagningarna. Nonsens. Sanningen är att hemmiljön är mer riskabel medan förskolorna har blivit alltför säkra.

Alltför säkra? Men fy, hur kan man ens skriva något så förskräckligt? Därför att det finns en värre risk för barn än att trilla och slå sig. Nämligen att aldrig trilla och slå sig. Genom att omsorgsfullt beröva ungarna erfarenheten att på egen hand modigt utsätta sig för måttliga faror uppfostrar vi generationer till osjälvständighet och ängslighet.

Men kanske är det bara man själv som borde släppa taget om sin egen barndom och inse att tiderna förändras. För ett tag sen försökte jag i desperation köra ut de äldsta ungarna i skogen. De var totalt frågande. Vad gör man där? Bygg en koja! Äh, det går ju inte, protesterade de. Man får inte. Det där är kommunal mark.

Tio år gamla har de lämnat rutschkanorna bakom sig och anpassat sig till sin miljö.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons