Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Stor okunskap kring vad det innebär att stå utanför Nato

Artikelserie
Folk och Försvar 2018

Annons
Statsminister Stefan Löfven (S) träffar Natochefen Jens Stoltenberg i samband med en försvarskonferens.Foto: Vilhelm Stokstad / TT

Den stora valfrågan inom säkerhetspolitiken blir Nato, men tyvärr är kunskapen alldeles för låg i debatten. DN/Ipsos visade nyligen att sex av tio Natomotståndare tror att Nato kommer och hjälper Sverige i en krissituation även om vi inte är medlemmar. Det är den berömda kakan som både ska ätas och finnas kvar.

Många tycks också tro att vi lever kvar i den sedan länge övergivna doktrinen ”Alliansfrihet som syftar till neutralitet i krig” när den pågående försvarsberedningen i stället beskriver Sveriges linje som ”den solidariska säkerhetspolitiken”.

Den bygger på EU-medlemskap, Nato-samarbete, samarbete med Finland och vår ensidiga solidaritetsdeklaration.

Få inser även att Nato är en konsensusorganisation där alla medlemmar säger sitt runt bordet, vilket har bieffekten tröghet.

Natomedlemskapet ger framför allt två fördelar. Det ena är att det underlättar att genomföra försvarsplanering med andra länder.

Nato ger ett ramverk att bygga upp multinationella enheter, genomföra sjö- och luftövervakning och dela resurser.

Att gå med i Nato vore att genomföra den solidariska säkerhetspolitikens konsekvenser fullt ut. Ett Sverige utanför Nato behöver lägga kanske 50 procent eller mer på försvaret när man inte kan bygga samma effekt i samarbete med andra länder.

Den andra fördelen är en kollektiv trygghet, artikel fem är fredsbevarande i sig. Den danske försvarsministern Claus Hjort Frederiksen säger det nog allra tydligast (Politikken, 180107): ”Sverige och Finland är mer utsatta (än Danmark), för de är inte med i Nato”.

Annons
Annons
Annons