Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Erik Vikström: Hög tid att stoppa vattenskotrarnas framfart

Ledare

Annons

Det behövs hårdare regler för vattenskotrar, skriver Erik Vikström.

I dag går Poker Runn på vattenskoter av stapeln på Runn. I gemensam trupp kommer en mängd högljudda fartvidunder att trafikera vattnen mellan Falun och Borlänge.

Problemet är bara att evenemanget är olagligt. Att köra vattenskoter på Runn är nämligen egentligen förbjudet!

Det går förvisso att ansöka om tillfälligt tillstånd, men det har arrangörerna av Poker Runn inte gjort.

Faktum är att det är olagligt att köra vattenskoter i hela Dalarna, förutom i Strömsholms kanal utanför Smedjebacken. Ändå är vattenskotrar en vanlig syn och irritationsmoment i många av Dalarnas vatten.

Hur kan det komma sig?

Enligt vattenskoterförordningen får fordonen endast köras i allmänna farleder och i vatten som därutöver utpekats som tillåtna av länsstyrelserna. Men det generella förbudet har visat sig vara svårförenligt med EU-rätten. Åklagarmyndigheten lät därför redan 2011 meddela att det i praktiken inte går att fälla någon för brott mot vattenskoterförordningen. Resultatet är att det visserligen är förbjudet att köra vattenskoter på Runn, men att de som bryter mot lagen inte riskerar något straff. Det är med andra ord bara att gasa på.

Dessutom finns det i dag varken någon åldersgräns eller något krav på förarbevis för att få köra vattenskoter. Det är alltså i princip möjligt för vem som helst att köra vattenskoter var som helst.

Det är förstås en helt befängd ordning.

Avsaknaden av regler har uppmärksammats tidigare och redan 2014 tillkännagav riksdagen att lagstiftning bör införas som innebär åldersgräns och ett krav på förarbevis för att få framföra vattenskoter.

Det är inte konstigare än att lagstiftaren tidigare reglerat vad som gäller för snöskotrar och fyrhjulingar.

Men kravet till trots har regeringen ännu inte presenterat något lagförslag. Det är svårt att se vad som motiverar en sådan passivitet. Regeringen väjer sällan för att med lagstiftning lägga sig i människors vardag, men ett fordon som kan köras i uppemot 150 kilometer i timmen slipper i princip helt undan reglering.

Skälen för att hårdare reglera användandet av vattenskotrar är flera. Inte minst är det en fråga om trafiksäkerhet. Med okunniga och unga förare ökar risken för olyckor. I våras omkom två unga kvinnor efter en vattenskoterolycka utanför Köpenhamn. I Danmark införs nu krav på förarbevis för att minska risken för att sådana olyckor upprepas. Även i dalavatten har det tidigare hänt att leken slutat i tragedi.

Dessutom medför vattenskotrar störningar både för människor och för växt- och djurliv. Därför är det särskilt olyckligt att skotrarna kan köras i princip överallt. När miljöer som inte utsätts för störningar i form av buller blir allt ovanligare är vattenskotrarnas höga och ojämna ljudnivåer ett ovälkommet tillskott.

Promenadstråk och sommarstugor vid små sjöar som tidigare präglats av tystnad riskerar nu att drabbas av det bedrövliga oväsendet från vattenskotrar som dundrar fram.

Varför riksdagspolitikerna likgiltigt verkar ha accepterat läget är svårt att förstå. Visst försvårar EU-domstolens avgöranden för lagstiftning på området, men det går inte att rycka på axlarna och skylla allt på domstolen. Givetvis går det att få till en begränsning av var vattenskotrar får användas, utan att det innebär ett generellt förbud.

Att det behövs hårdare regler är uppenbart, både avseende vem som får köra och var man får köra. Visst ska det finnas vatten där vattenskotrar kan användas, och tillstånd för enstaka tävlingar ska så klart ges. Men vänligen befria oss från dagens ordning där störande och farliga leksaker härjar fritt i Dalarnas sjöar och vattendrag.

Annons
Annons
Annons