Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

En kunskapsnation i fara

/
Ledare

Efter den senaste Pisa-undersökningen pratar alla om skolan. Oroade och upprörda frågar vi oss varför allt fler elever har väldigt dåliga kunskaper. Men tyvärr verkar något ha hänt även med de duktigaste eleverna. Klassens ljus är inte längre vad de var.

En särskilt oroande trend som inte uppmärksammats så mycket gäller matematikkunskaperna. Högstadieelevers skicklighet i dessa konster mäts i den internationella jämförande undersökningen TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). Ett stort urval av svenska åttondeklassare har deltagit fyra gånger (1995, 2003, 2007 och 2011).

Vid varje mättillfälle efter 1995 har resultaten blivit sämre än senast. Så långt är det kanske ingen chock. Men så får man syn på en detalj i alla diagrammen och tabellerna som är både förvånande och otäck.

Vad har hänt med andelen elever som har matematikkunskaper på avancerad nivå (625 poäng eller högre på provet)?

År 1995 låg 12 procent på den nivån i Sverige, det vill säga lite mer än var tionde elev – ett par stycken i varje klass. Det låter normalt. Men andelen har fallit stadigt sedan dess. Vid den senaste mätningen 2011 var andelen elever med sådan kunskap nere på 1 procent.

Det är en siffra som man gott kan fundera på en lång stund. 1 procent. En elev på hundra. De duktiga matteelever som tidigare brukade finnas i varje klass finns nu i enstaka exemplar per årskull i hela skolan.

Håller trenden i sig får vi gå över till att mäta andelen med avancerade kunskaper i promille vid nästa undersökning (vilket tydligen innebär att allt fler inte ens skulle förstå måttet). Vi kanske borde rödlista avancerade matematikelever, som en stackars fågelart på väg mot utrotning?

Nedgången från 12 procent till 1 procent betyder mycket. Det är skillnaden mellan att ha klasskamrater på samma nivå som man kan jobba tillsammans med och att vara ensam i sin årskull.

Jag gissar att uppfattningen om vad som motsvarar en avancerad nivå omärkligt förskjuts nedåt. Är man bäst i klassen så är man ju bäst.

Är min oro bara unken elitism? Alla elever förtjänar samma omsorg oavsett kunskaper och talang. Men vad blir samhällseffekten av att de kunnigaste eleverna i skolan blir allt sämre?

Elever med räknehuvud är den mylla som ingenjörer, programmerare och forskare växer ur. Kunskapsnation? Pytt.

Det spelar stor roll om de duktigaste verkligen ligger i framkant på riktigt och inte bara är bäst i klassen i en skola med fallande resultat. Samhället behöver deras färdigheter. (För att inte tala om värdet för barnet att få utvecklas till sin fulla potential.)

Vad händer på lite längre sikt, när dessa generationer ska ut i yrkeslivet? Vi behöver inte gissa länge till. Det är bara att vänta och se.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons