Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dömt att misslyckas

Annons

I början av 1990-talet ordnade jag en studieresa till Irland för de politiska reportrarna på Sveriges Radios ekoredaktion. Syftet var att studera hur ett litet neutralt land fungerade inom EU. Diskussionen om ett svenskt medlemskap hade ju tagit fart.

Men irländarna hade ingen större lust att tala om den europeiska unionen.

I stället ville de veta allt om hur Sverige kunde ha så låg arbetslöshet.

Irland hade över 20 procents arbetslösa, varav många gått utan jobb väldigt länge och lyft olika former av understöd.

Vi hade en öppen arbetslöshet på några procent. Den svenska modellen var fortfarande ett föredöme.

Sedan vet alla hur det gått. På 15 år har Irland med hjälp av bland annat sänkta företagsskatter och EU-bidrag blivit något av Europas tigerekonomi. Landet har haft hög tillväxt och fått en arbetslöshet som är nere på vad vi tidigare var vana vid i Sverige.

Rollerna är ombytta. Nu är det Sverige som i själva verket har runt 20 procent av befolkningen i arbetsför ålder som skulle kunna arbeta, men inte gör det.

Så hög blir undersysselsättningen om man räknar som på LO:s näringspolitiska enhet. Senast har utredaren Jan Edling gjort en ambitiös kartläggning av sambandet mellan arbetslöshet och hur många som är sjukskrivna respektive förtidspensionerade i landets samtliga kommuner.

Och enligt Edling råder det ingen tvekan. Ju högre antal arbetslösa, desto fler sjukskrivna och förtidspensionerade. I exempelvis Söderhamn, där det är ont om jobb, har 34,5 procent av den arbetsföra befolkningen a-kassa eller ersättning för någon form av ohälsa. I Danderyd, i den heta Stockholmsregionen, är motsvarande siffra 8,7 procent.

Förtidspensionering och sjukskrivning används alltså som ersättning för jobb. Och det har aldrig varit meningen, när arbetslinjen hyllats i den svenska modellen. Som Jan Edling säger till Dagens Industri i går:

"Vi i Sverige brukar berömma oss av att ha en internationellt sett låg långtidsarbetslöshet, men till skillnad från andra länder har vi en hel andra statistiska utvägar, dit de som blivit över i strukturomvandlingen tagit vägen."

Den verkliga arbetslösheten döljs alltså, vilket inte kan vara någon bra utgångspunkt om man faktiskt ska försöka göra något åt den.

Därför är det oroväckande att LO:s ledning beslutat sig för att stoppa Jan Edlings rapport. Den är för känslig inför valet, tror Edling själv. Lika illa är det när statsminister Göran Persson och arbetsmarknadsminister Hans Karlsson slår ifrån sig uppgifterna om dold arbetslöshet.

Regimer som förnekar verkligheten och därmed inte klarar av lösa grundläggande problem faller alltid förr eller senare.

I stället borde regeringen och LO-ledningen åka till Dublin och lära hur nya varaktiga jobb kan öka sysselsättningen och minska ersättningsberoendet.

023-936 15

Annons
Annons