Satsning på framtiden
Relaterat
Regeringen har en otacksam uppgift. Trots onsdagsbeskedet om den omfattande järnvägssatsningen, applåderad av berörda kommunalråd och Trafikverkets ledning, kan vi vara försäkrade om att det runt om i landet samtidigt finns flera kommun- och regionpolitiker som dystert konstaterar att "deras" projekt inte finns med i prioriteringen.
Sådana är politikens villkor. Trots 55 nya miljarder till järnvägen, vilket är en sanning med modifikation eftersom 20 av miljarderna är en repetition av årets budget, hamnar andra objekt utanför de aktuella planerna. Investeringar av den här typen infrastruktur kräver lång planerings- och genomförelsetid, den dubbelspåriga Ostlänken mellan Södertälje och Linköping (15 mil) som kan börja byggas 2017 och ska vara färdig senast 2028, är ett bra mått på komplexiteten i den här typen av projekt.
Men det går inte att komma i från att de pengar som regeringen nu satsar på tåg och järnväg kommer att få stor betydelse. Strategin går ut på att med säker och snabbare pendling knyta samman viktiga arbetsmarknadsregioner runt storstäderna, vilket också är bra ur miljösynpunkt. Dessutom rymmer regeringssatsningen ordentligt med pengar till Trafikverket som nu kan leva upp till åtgärdskatalogen i sin egen kapacitetsutredning och satsa på drift och underhåll.
Regeringen kommer i den kommande budgetpropositionen att föreslå den största ökningen av järnvägsunderhållet någonsin. Den tillfälliga satsningen i år och nästa år permanentas på en hög nivå och jämfört med nuvarande plan ökar underhållet under perioden 2014-2025 med 20 miljarder. Vad denna uppräkning kan innebära för de objekt som Dalarna prioriterat, är ännu inte klart. Den planerade gruvdriften i Västerbergslagen ställer krav på järnvägsupprustning både väster- och österut, liksom att tågförbindelsen mellan Dalarna och Stockholm måste bli bättre.
Den 20 september, i samband med att regeringen presenterar årets budgetförslag, utlovas ytterligare nyheter när det gäller både järnväg- och väginvesteringar. Med tanke på de positiva underhandsbesked som regeringen har gett länet när det gäller infrastruktur, måste budgetförslaget också innehålla konkreta besked som innebär näringslivet i länet kan utvecklas och bidra till viktig tillväxt i Dalarna.
