Mursi vid vägval
Relaterat
Efter terrorattacken vid Sinai-gränsen där 16 egyptiska soldater fick sätta livet till finns bara en sak att säga till Egyptens nyblivne president, Muhammad Mursi: Välkommen till verkligheten. Ända sedan fredsavtalet 1979 har det säkerhetsmässiga samarbetet mellan Egypten och Israel i stort sett fungerat. Inte för att länderna älskar varandra, utan för att för att det ligger i bådas intresse att gränslinjen står under strikt bevakning.
Efter den arabiska våren och president Mubaraks fall har emellertid situationen förändrats radikalt. I takt med att Sinai demilitariserats har laglösheten brett ut sig på halvön, som blivit en tummelplats för kriminella beduiner, militanta palestinier från näraliggande Gaza och andra extremister.
Attacken mot den egyptiska militärbasen kan ha planerats gemensamt av islamiska Jihad i Gasa och Iran-finansierade terrorister i Egypten. Den fortsatta färden i stulna militärfordon in i Israel stoppades abrupt av israelisk militär. Samtliga terrorister dödades.
Samtidigt fortsätter oroligheterna på Sinaihalvön. Den uppkomna situationen blir inte bara ett test på Mursis förmåga att återställa ordningen, utan även på hans inställning till att närma sig Israel. Muslimska brödraskapet, det parti som han aspirerar på ledarskapet för, har intagit en konsekvent fientlig attityd till Israel. Organisationen hävdade till och med på sin hemsida att terrorattacken iscensatts av den israeliska säkerhetstjänsten.
Dessbättre har presidenten reagerat statsmannamässigt på problemet. Han har lovat att med militärens hjälp ta krafttag mot de terrorister som fått fäste på halvön. Om han sedan lyckas är en annan sak. Han har fortfarande inte full kontroll över armén. Dessutom frodas kritiken mot honom på hemmaplan. Många menar att han och brödraskapet genom sina hjärtliga kontakter med Hamas-ledarna i Gasa egentligen sympatiserar med terroristerna som dödade de 16 soldaterna.
Mursi står tveklöst vid ett välval. Om han är klok accepterar han Israels och USA:s erbjudande om militärt stöd för att stabilisera situationen på Sinaihalvön. Förutom att möjligheten till framgång då ökar radikalt blir det en viktig symbolhandling för framtiden. Han visar i vilken intressesfär han hör hemma.
Iranfinansierade terrorister är definitivt inga lämpliga lekkamrater för en president som säger sig ha ambitionen att omforma sitt land till en modern demokrati.
