Vi lever över våra tillgångar
Relaterat
Swedbanks vd Michael Wolf har i ett brev till regeringen mer eller mindre krävt att det ska stiftas en lag om obligatorisk amortering på stora bostadslån. Motiveringen är att människor i dagsläget amorterar alldeles för lite, och att det på sikt kan innebära att stabiliteten på den svenska bostadsmarknaden äventyras. För bankväsendets del kan, menar Wolf, denna trend utmynna i stora problem med den internationella upplåningen om några år.
Naturligtvis har han rätt till hundra procent. Få ekonomer skulle med gott samvete kunna hävda något annat. Sedan mitten av 90-talet har hushållens skulder konstant ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten, det vill säga skuldernas andel av den disponibla inkomsten, ligger idag på en rekordhög nivå (SCB).
Lite till mans har vi nog från barnsben fått oss inpräntat det moraliskt förkastliga i att leva över våra tillgångar.
På den tiden när räntorna sköt i höjden till en bra bit över tio procent var dessa visdomsord en praktisk realitet. Det var självklart att amortera så mycket plånboken tillät för att så snabbt som möjligt bli kvitt eländet. Då var det dessutom en smärre prestation att överhuvudtaget få ett banklån.
Riksbankens avreglering av kreditmarknaden i mitten av 80-talet i kombination med stadigt sjunkande räntor har inneburit en metamorfos i den allmänna synen på att sätta sig i skuld. Här ska inte bankernas delaktighet förringas. Under de goda åren har det varit lekande lätt att till en ringa ränta och utan minsta amorteringskrav låna pengar till hus, bilar och allehanda dyra konsumtionsartiklar. I den kontexten har låntagarna fått känna sig rikare än de är. I själva verket är det bara bankerna som blivit rikare på dessa evighetslån, vilka ur både den enskildes och samhällets perspektiv närmast är att betrakta som tickande bomber.
För en tid sedan uppmanade Bankföreningen sina medlemmar att kräva amorteringar av kunder med en belåningsgrad över 75 procent. Wolfs brev till regeringen har föranletts av att denna rekommendation inte hörsammats tillräckligt av medlemmarna. Symtomatiskt nog tycks övriga storbanker, enligt en artikel i en tidningskollega, vara måttligt intresserade av en amorteringslag. Uppenbarligen vill de inte släppa ifrån sig sitt legala spelrum kring amorteringstakten.
Den inställningen oroar. Även om en bankkris av 90-talsdimensioner idag kan förefalla avlägsen vet vi att oförutsedda yttre omständigheter snabbt kan förändra bilden. Vi behöver bara säga Lehman Brothers.
