Tio tusen ungdomar hoppar av gymnasiet varje år. Det är ett känt faktum och det är positivt med en regering som försöker åtgärda problemet. Nu lanserar utbildningsminister Jan Björklund (FP) ett förslag om en yrkesinriktad utbildning som regeringen hoppas ska få eleverna kvar i skolan under hela studietiden. Det är säkert en förhoppning som kan infrias, eftersom utbildningstiden för vissa halveras och eleverna dessutom slipper teoretisk utbildning. Men det är överoptimistiskt tro att ungdomar med en kortare och innehållstympad utbildning är ett framgångskoncept inför arbetsgivarna.

Så sent som i höstas drog den nya gymnasieskolan i gång. Utbildningarna är treåriga och den största skillnaden mot tidigare är att de högskoleförberedande programmen innehåller tuffare studiekrav, medan elever på yrkesprogram får mer yrkesutbildning och färre traditionella läsämnen. I den nya gymnasieskolan ingår också en lärlingsutbildning. Den saknar automatisk högskolebehörighet, men för den som vill finns möjligheten att läsa in ämnen som ger möjlighet att söka till högskola. 67 600 elever har valt ett högskoleförberedande program och 41 600 ett yrkesprogram.

Förvisso är det en svaghet att Jan Björklund redan efter en termin insett att upplägget har brister. Men också bevis på handlingskraft när han så snabbt tar itu med iakttagelserna. Björklund ömmar för ungdomar som valt lärlingsutbildningen, där studieupplägget innebär att eleverna ska jobba på en arbetsplats under minst hälften av tiden. Björklund tror att många unga inte klarar kraven, en treårig studietid och att som 16-åring inrätta sig i vuxenvärlden med en arbetstid från tidig morgon till sen eftermiddag. Han befarar förutsättningarna leder till avhopp från studierna.

Därav utspelet om en ny utbildningsvariant, där unga med otillräckliga betyg erbjuds att läsa efter egen fallenhet och kursintresse. Jan Björklund ser utbildningen i komvux som modell, och utbildningen ska leda till ett yrkeskunskapsbevis. Förslaget görs ned från fackligt håll och politiska motståndare. Även näringslivet har invändningar. Men det innebär att kritikerna väljer att blunda inför verkligheten. Det kommer att dröja innan grundskolan med automatik ger alla elever samma förutsättningar inför gymnasiestudier. Därför är det bra att gymnasieskolan erbjuder alternativa utbildningar på vägen mot högskola eller arbetsmarknad.