Respekten för döende
Relaterat
Det är oetiskt att ta organ från en avliden vars till donation är okänd, anser Birgitta Sacrédeus.Fotograf: STINA RAPP
Sverige har den högsta viljan att donera organ i Europa. Åtta av tio är beredda att ge bort sina organ. Allt fler tar aktiv ställning till att donera organ och vävnader efter sin död. Antalet transplanterade organ per år har ökat under den senaste tioårsperioden. En ökning skedde med 23 procent från 2010 till 2011. Ökningen kan bland annat förklaras av att reglerna för vård i livets slutskede har förtydligats. Det är också alltmer vanligt att anhöriga, när den avlidnes vilja är okänd, ställer sig positiva till att organ från den avlidne används för transplantation.
Att i detta läge ändra transplantationslagen så att när den dödes vilja inte är känd bara ta organen är oetiskt. Människan är ett subjekt och inte ett objekt. Risken finns att respekten för döende och anhöriga försvinner. I fattiga länder och i diktaturer har det gått så långt att en organhandel, från både levande och döda, har fått en marknad.
Varje människa har rätt att bestämma över sin egen kropp. Av transplantationslagen framgår att varje människa har rätt att själv bestämma om han eller hon ska bli donator efter sin död. De svenska bestämmelserna om samtycke till donation från avlidna är resultat av noga överväganden av olika etiska, medicinska och juridiska aspekter.
Regeringen, med det kristdemokratiskt ledda socialdepartementet, har inlett ett arbete för att behovet av organ bättre ska tillgodoses. Detta ska presenteras för riksdagen under våren. Det innebär att sjukvården behöver bli bättre på att identifiera fler möjliga donatorer på ett effektivt, men samtidigt tryggt och säkert sätt. Här är det viktigt att dalalandstinget tar sitt ansvar för att främja en god utveckling.
Socialstyrelsen och Donationsrådet arbetar aktivt både för att stödja landstingen och uppmuntra allmänheten att aktivt ta ställning till donation. Idéer som att donationsviljan ska uttryckas via körkort, i självdeklarationen med mera måste prövas.
Tillgången på organ har för många människor en avgörande betydelse för deras liv och hälsa och därför är arbetet med organdonation livsviktigt!
Birgitta Sacrédeus (KD)
är landstingspolitiker från Mora























Senaste kommentarerna:
Skrivet 4 feb 2012 22:12 livrädd (Ej registrerad)
När räknas man som död? jag är livrädd för att man tar organ från människor innan dom är "riktigt" döda. Visst,man kanske inte har en chans att överleva, men ändå undrar man. Vad nytta kan man ha av ett "dött" organ. Om jag är död så är väl mina organ döda också, eller...? Jag har läst om personer som legat i koma i många år och som blivit "dödförklarade" av läkarna, men där anhöriga har vägrat. Efter många, många år, har patienten plötsligt vaknat upp.Om läkarna fått sin vilja igenom en sån gång så har dom alltså mördat en människa....Hur ska man kunna lita på att det går rätt tillväga...?