Dålig forskning om elkänslighet
Relaterat
Minna Orvokki Halminen (DT 18 januari) har rätt i att den viktiga frågeställningen om så kallade ”elöverkänsliga” är hur vi bäst kan hjälpa dem. Men då måste vi säkerställa orsaken till deras lidande.
Flera olika forskare har gjort provokationsstudier av över 1 000 "elöverkänsliga” patienter. Resultaten är entydiga. De ”elöverkänsliga” kan inte avgöra om det elektromagnetiska fältet är på plats, trots att de är övertygade om att de kan det.
De får besvär när de tror att de utsätts för EMF. Det finns inget vetenskapligt hållbart belägg för ett samband mellan symptomen och EMF. Socialstyrelsen har så sent som förra året efter genomgång av forskningsläget med bestämdhet upprepat denna ståndpunkt.
Halminen ger som huvudreferens för sin motsatta åsikt en studie av Magda Havas. Men dennas arbeten är verkligen inte erkända som någon spetsforskning. På sin hemsida har Havas en lång lista på egna publikationer som sällan genomgått vetenskaplig bedömning av opartiska experter. Publikationerna har ofta karaktären av reklam för ”Graham Stetzer-filter” som marknadsförs för att ”eliminera skadliga frekvenser” kring elektriska anläggningar.
Vad gäller den "objektiva" studie som Halminen speciellt omnämner, fyndet av en ökning av hjärtfrekvensens variabilitet hos 4 av 25 "elöverkänsliga", har detta resultat upprepats hos såväl opåverkade som ”elöverkänsliga”. Det beror nämligen på en egenhet hos apparaten man mäter hjärtverksamheten med, inte hos patienterna själva. EKG-apparater är så känsliga för EMF att exempelvis en laptopdator i rummet kan ge just den skenbara störning i registrerat EKG som Havas tillskriver en påverkan på hjärtat.
Det vet alla som arbetar med EKG-apparater sedan länge, och det har lett till rekommendationer om att undvika bland annat mobiltelefoner i närheten av EKG-registreringar. Inte för att de är skadliga för folk, utan för att de kan störa känslig mätutrustning.
Hans Isaksson
läkare
Kjell Strömberg
lärare
Martin Rundqvist
ordförande
Alla tre representerar föreningen Vetenskap och Folkbildning,
Senaste kommentarerna:
Skrivet 26 jan 2012 16:40 Solveig Silverin, miljöingenjör (Ej registrerad)
Under senare tid har det varit stor aktivitet gällande elöverkänslighet och det har främst varit personer knutna till mobilindustrins lobbyister inom Vetenskap och Folkbildning som i massmedia basunerat ut att elöverkänslighet inte finns. Denna aktivitet kan misstänkas beror på att allt fler blivit sjuka sedan de börjat bygga ut 4G och Net1-systemet. Genom att påstå att EHS- skada är inbillning vill man få folk att hålla tyst för ingen vill bli klassas som inbillningssjuk. När 3G byggdes ut blev många sjuka enligt Försäkringskassans analys av ohälsa. Och det syntes tydligt att ohälsan ökade för varje mobilsystem som byggdes ut. EU-rådet uppmanar staterna att minska strålningen av hälsoskäl.
Skrivet 26 jan 2012 14:07 Solveig Silverin, miljöingenjör (Ej registrerad)
Ja forskningen på elöverkänslighet är under all kritik, det minsta man kan begära är att de använder elöverkänsliga personer i testerna. Sedan förstår jag inte varför man undviker att dokumentera biokemiska förändringar vilket ju är den säkraste metoden att belägga en påverkan eller inte av elektromagnetiska fält. En studie bekräftade detta hösten 2011. Tre provokationsstudier finns. En välgjord 1991 där man sorterade ut 16 elöverkänsliga personer som reagerade akut med ohälsa (de flesta blir sjuka efteråt) ur en grupp på 100 personer som sedan i en dubbelblindtest till 100 % kände när fältet var på eller av. Signifikansen var 100% eftersom testet (Fas 4) gällde enbart 16 elöverkänsliga
Skrivet 26 jan 2012 13:15 Magnus (Ej registrerad)
symtom och sjukdomar
Posted: 24 Jan 2012 02:47 AM PST
Ny forskning från forskargruppen vid Atens Universitet under ledning av professor Likas H. Margaritis visar att mobilstrålning påverkar viktiga proteiner i hjärnan. Dessa förändringar skulle kunna förklara olika sjukdomstillstånd som rapporterats har samband med mobilstrålning.
De grekiska forskarna studerade effekter på proteiner hos möss som exponerats för mobilstrålning. Mössen exponerades vid nivåer som avges från en trådlös telefon (DECT) 0.012- 0.028 W/kg samt en mobiltelefon 0.17- 0.37 W/kg. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Electromagnetic Biology and Medicine den 25 januari 2012.