Får kampen för ett eget barn kosta hur mycket som helst? SVT ställer den frågan i en ny serie "Barn till varje pris?" som hade premiär i måndags kväll. I det första avsnittet fick tittarna bland annat följa ett samkönat par, som betalar en kvarts miljon kronor för att skaffa barn med hjälp av en indisk surrogatmamma.

Surrogatmödraindustrin är förståeligt nog kontroversiell, bland annat för att den i praktiken tangerar handel med människor. I Sverige är surrogatmödraskap förbjudet: sjukvården får inte ge assisterad befruktning till kvinnor som inte tänker behålla barnet. Av allianspartierna vill Folkpartiet och Centern utreda frågan, Moderaterna är splittrade och Kristdemokraterna är emot.

Organisationer som Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) menar att kvinnor ska ha rätt till kroppslig autonomi. Men frågan om fri vilja är oerhörd komplex, särskilt när det gäller att upplåta sin kropp mot betalning. Det gäller allt ifrån prostitution till organhandel.

Man ska dock skilja på altruistisk och kommersiell surrogatmödraskap. I den första varianten får surrogatmamman ingen ersättning, förutom för omkostnader och förlorad arbetsinkomst. När det kommer till kommersiellt surrogatmödraskap får mamman särskilda pengar för att hon bär på barnet. I Indien betalar vissa förmedlare 40 000 kronor per barn, vilket motsvarar flera årslöner för en kvinna som är låginkomsttagare.

Kritik mot kommersiellt surrogatmödraskap handlar inte om att värdera barnen utifrån hur de kom till eller vem som föder dem. Inte heller ska man stigmatisera par som väljer okonventionella metoder för att skaffa barn. Men det är viktigt att ta hänsyn till alla parter i processen. I det här fallet är det kvinnan som lånar ut sin livmoder som tar risker. Faran finns att hon utnyttjas av personer i maktställning, i en slags handel med kroppar. Tidigare i år uppdagades ett illegalt företag i Thailand som behandlade kvinnorna som handelsvaror. Den svarta marknaden är brutal.

Det finns all anledning att utreda surrogatmödraskap i Sverige, både altruistiskt och kommersiellt. Men det finns också skäl att vara försiktig. Strävan efter att skapa fler möjligheter för fler grupper att skaffa barn är i grunden positiv, men det betyder inte att alla metoder ska ses genom rosaskimrande glasögon.