På ett tragiskt sätt blev den svenska närvaron i Afghanistan än mer påtaglig. I söndags dödades två soldater och en lokalanställd tolk i ett bakhåll i byn Gor Tepa. Tillsammans med afghansk militär befann de sig i området när de blev beskjutna.

Man kan tycka vad man vill om kriget i Afghanistan. Det finns mycket kritik att ge efter snart nio års utländsk truppnärvaro, bland annat mot USA:s haltande krigsföring. Men utan militär närvaro i landet skulle talibanerna ta över. President Karzais regering är genomkorrupt och klarar inte av att upprätthålla säkerheten, än mindre stoppa opiumhandeln. Talibanerna skulle omedelbart ta bort grundläggande mänskliga rättigheter, som flickors rätt till utbildning.

Allianspartierna är helt överens om att fortsätta skicka svenska trupper till Afghanistan. Men de rödgröna är djupt splittrade. Under Folk och Försvars rikskonferens i slutet av januari stod det klart att en uppgörelse är långt borta. Miljöpartiet är tveksamt, Vänstern vill avveckla trupperna och Socialdemokraterna vill fortsätta stödja FN-uppdraget.

Alla riksdagspartier utom Vänstern är officiellt för truppnärvaron i Afghanistan. Ändå är Afghanistan en känslig fråga, eftersom få politiker vill kännas vid att Sverige deltar i något som liknar ett krig och som indirekt styrs av Nato.

Efter söndagens dödsskjutningar har uppgifter att soldaterna inte har tillräckligt med skydd kommit fram. Bland annat skriver Dagens Nyheter att svensk polis på plats i Afghanistan har så usel utrustning att de skulle stå hjälplösa vid ett bakhåll. Rikskriminalen försvarar detta med att Sveriges framtoning inte får vara för aggressiv.

Ska Sverige överhuvudtaget ha trupper i Afghanistan måste de få tillräckliga resurser. Visst kan tung beväpning provocera rebeller och ortsbefolkning, men den militära närvaron kan i sig lika gärna uppfattas som en provokation. De svenska trupperna blir dessutom alltmer aktiva och synliga i operationer, vilket ökar sårbarheten.

Kriget i Afghanistan är ett brännhett politiskt ämne som efter söndagens sorgliga händelse inte längre går att ignorera. I den kommande valrörelsen måste de rödgröna partierna ägna mer uppmärksamhet åt hur soldaterna faktiskt har det på plats i stället för att träta om närvaron.