Rädslan för vaccinet
Relaterat
Vad vaccinet egentligen innehåller förbryllar många. Foto: MARTIN OLSSON / POSTEN / HANDOUT
"Vaccinet kan göra 900 svenskar förlamade", skrek Aftonbladets löpsedlar ut i slutet av augusti. Internet kryllar av konspirationsteorier om att svininfluensan i själva verket är iscensatt av läkemedelsföretagen och att myndigheterna mörkar biverkningarna med vaccinet. Tre av tio riksdagsledamöter tänker inte vaccinera sig mot svininfluensan, trots politiska propåer om att minska smittspridningen. Vaccinet skrämmer många. Många påståenden är rena skrönor, andra är befogad skepsis.
Från och med i går lägger Läkemedelsverket ut alla rapporterade biverkningar av vaccinet på sin hemsida. Hittills har ungefär 190 anmälts, såsom smärta i armen och milda influensasymtom som feber, yrsel och trötthet. Läkemedelsverket utreder också ett fall då en patient dog efter misstänkt hjärtinfarkt strax efter en vaccination, men har inte hittat något samband. Biverkningarna är alltså hittills inte särskilt allvarliga, vilket talar för att vaccineringen inte medför några stora risker.
Ur medicinsk synvinkel har massvaccineringen utöver riskgrupperna ifrågasatts. Satsningen kostar 1,2 miljarder kronor; dyra pengar som skulle kunna användas till att bedriva svensk vaccinforskning inför en farligare pandemi. Upphandlingsmetoden sågas av bland andra medicinjournalisten Bo Zackrisson, som hävdar att Sverige tränger sig före i kön på u-ländernas bekostnad. Det som också talar mot en massvaccinering är att infektionen i sig ger ett bredare och kanske starkare försvar än ett konstruerat vaccin.
80 procent av befolkningen måste vaccinera sig för att skyddseffekten ska anses vara god. Myndigheterna har en stor utmaning framför sig för att nå upp till de siffrorna. Den 9 november startar vaccineringen av allmänheten i Dalarna och vid årsskiftet räknar Landstinget med att alla har fått en spruta. Men det är viktigt att inte ta människors vaccinationsvilja för given. Framför allt då svininfluensan inte visade sig vara den dödligt svåra sjukdom som larmen först signalerade. I stället försöker politiker och sjukvårdspersonalen lyfta fram ekonomiska och solidariska skäl till vaccinering, vilka har betydligt mindre genomslag på enskilda individer som fruktar okända biverkningar och politisk maskopi.






















